Den här friveckan har varit så skön att ha. Den har räckt länge på något vis.
Inatt fick jag stänga så kattluckan inte kunde öppnas för den obehöriga svarta katten. Han har kommit in förr. Kl tolv inatt hörde jag Jörgen fräsa o morra i hallen. Jag knackar till på rutan och får se den svarta springa iväg runt knuten vid boden. Jag vill inte ha honom här och det blir slagsmål inne, usch. Harry tål dom och han vet ändå vart han hör hemma. Han är bara här och sover och tar sig en munsbit ibland...faaast jag brukar inte tillåta andra katter, men med Harry är det på nåt annat vis Mina bråkar inte med honom och han stör inte heller. Märks knappt. Rätt vad det är kommer han någonstans ifrån, sträcker på sig, säger hej och går hem...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Populära inlägg
-
Direkt jag klev ur bilen bredvid trekanten med gula blommorna hörde jag det dova surret och jag rös från topp till tå. Nästan omgående får j...
-
När jag gick ut till lådan å hämtade tidningen blåste det ljumma vindar genom husen på Missionsgatan. Så skönt det var! Trodde ju jag skulle...
-
varit lång och innehållsrik. Fått mycket gjort här hemma mellan varven. Tankarna har varit ofta, ofta på ett speciellt ställe. Jag har vänta...
-
När man är nere är det bara att börja klättra, var det någon som sa! Nu gör jag det! Hej så länge!
-
Jag har ju sagt att jag är en hejjare på att minnas ansikten? Om jag så bara möter någon, någonstans, någongång. Det är inte så roligt alla ...
-
ligger magsjuk. Feber.
-
Möte innan jobbet idag. Börjar ett. "Ramidamdan" kommer vid tolvåtjugosnåret så tar vi sällskap dit. Även om vi inte alltid pratar...
-
Benny ! Vid halvelvatiden på fm stoppade jag in honom i buren och det var med en klump i halsen som jag rattade in mot veterinären igen. A o...
-
Efter att ägnat halva dagen åt egna grubblerier lägger jag det åt sidan och tar några djupa andetag och blundar. Det världsliga får ge vika...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar