tisdag 30 september 2008

Utanför

syns stjärnorna på himmeln och när vi klev ur bilen förut sa Moa - Kolla, vad stjärnor det är framme, mamma!
Jag kunde ju inte annat än le.
- Vet du gumman? De är där på dagarna med!
- Nähä? utbrast hon.
- Joho, sa jag.
Men jag vet inte om hon riktigt trodde på mig faktiskt...
Det får vi prata om imorgon för när vi kom in blev det full rulle med kvällsbestyren.
Nu sover de sött. Man kan stå länge och titta på deras vackra, fridfulla ansikten!
Något mera älskvärt finns inte.

Föräldrarmöte

för klass tre. Där diskuterades allt från cykelhjälm till luciafirande och datoranvändning. En god fika hann vi med. Utanför hördes speedwaymotorerna från Vetlanda, vi log och trodde oss förstå varför bara hälften av barnen var representerade på mötet. Och jag tror nog att ett par, tre stycken till av oss hade velat vara där också:)
Så fort vi kom hem till svärmor å skulle hämta barnen strax efter frågade vi vad det stod och fick veta att Vetlanda låg efter med åtta poäng.
Suck.
Just nu ligger barnen i sina goa sängar och lyssnar på det omissbara ljudet. Hoppas, hoppas att vi får se de obligatoriska fyrverkerierna när det blir vinst för hemmalaget nu bara! Tummarna hålls så de vitnar...

Varför?

Fick en släng av "abstinens" precis just nu!
Jag vill till varma, sköna avslappnande Thailand. NU!
Varför ska det vara så långt dit?
De var som en dröm dagarna och nätterna vi var där Suss och jag. Total avslappning och frihet. Vi bara var där i solen och njöt av varenda sekund. Varför är det så svårt att njuta av vardagen? Det är ju det "verkliga" livet, det vi lever NU?
Det känns fel att inte göra det.
Så som vi kände där borta...så borde man ju känna jämt! Livet är så värdefullt och förtjänar att kännas så. Det var sann ro.

Tragiskt eller konstigt?

http://www.alltombarn.se/bebis/bebisen-ar-en-docka-1.16258

Såååå seeeeegt!

DNs sida tar hundra år att komma in på så den försvinner härmed från mina favoriter! Har suckat länge och många gånger.
Snön faller över Mars? Ja, då kanske vi blir utan helt i år?
Va bara det...

Övertid.

Jo, det blev en lååång dag på jobbet igår fast det är ledig vecka. Min käre förman som också jobbar extra för nån, ringde. Strax innan jag skulle åka på ett möte på jobbet.(Lite info om företaget å så.)
-Vill du jobba i eftermiddag, undrade han.
- Nja, sa jag det blir ju väldigt tajt i o med mötet då´rå.
Han sa att han förstod men att han ringt upp alla lediga o ingen kunde eller ville. ( så ska man ju inte säga till Linda o hennes samvete, hihihi.)
Vi lade på.
Jag pratade med Andreas strax efter och jag ville ju ställa upp innerst inne o han tyckte det va ok, så jag ringde upp igen och sa att jag kommer.
Så från halv elva, det va fika innan elva då mötet började, till tjugo över ett satt "röven" på stolen och lyssnade på div uppsatta personer. En snabbis hem till Snusan och bytte om till jobbkostymen och ner till lilla butiken o handla mat o sen tillbaka till jobbet vid kvart i två. Kul att jobba med C igen. Och de andra åxå förstås! Hemma igen ca 22.25. Det va den dagen det. Med själen flera mil bort.

måndag 29 september 2008

Tankarna...

...och min själ finns i Eksjö förnärvarande.
Nu är det en stig genom luftrummet härifrån o dit...

söndag 28 september 2008

Fart å fläkt.

Foto: Linda. Det är det på denna dam. Ös, skratt och full rulle...
Ska nog ta ett snack med henne om en stund. Blir inte förvånad om hon ringer inom fem minuter förresten. Så brukar det vara med oss. Vi hörs kanske inte av på en vecka, sen ringer vi antingen samtidigt eller precis när den ena tänker på den andra. Händer nästan varje gång i alla fall. Förklara det någon? Är vi häxor, hehehe eller bara jädr tajta?

Seg är bara förnamnet.

Man ska inte vara uppe på nätterna. Inte ens när man är ledig och har kul. Huvudet är som bly och ändå drack jag ju mest Coca-Cola.
Men hur det än är så tar jag det bara för att det är så kul!
Samtalen tar som sagt många vändningar när det gäller dessa herrar. Och jag känner hur nyttigt det är att diskutera så "där". Jag blir allt lite insnöad när jag går på jobbet och mellan väggarna här hemma.
I vissa ämnen håller jag på vad jag tycker och vet men som inatt kom en del "känsliga" ämnen upp där jag insåg rätt snabbt att vad man känner är en sak och hur verkligheten ser ut är en annan. Och det är det jag menar med insnöad. Jag måste se längre än näsan räcker, det går inte bara att tycka nåt om EN sak. Det finns en följd också...ska inte gå in på vad som diskuterades då men en behövlig ögonöppning bidde det. Tack!

Hela gänget!

Först var det styrelsemöte och sen blev det fest. En medlem fick dock åka hem men han och frun kommer ju förhoppningsvis till Barken på fältundersökarkursen om några veckor. Tack för igår allihop! Pajerna var fantastiska! Sällskapet är bäst! Det va sköjj hela tiden. Ses snart igen!
Från vänster o runt: Irre, Kalle, Gunnar, Håkan E, Clas, Tobias, Mats, Håkan B, Christer och Rickard...
Foto: Linda Friman.

Vart tog den...


...lilla röda kräftan vägen? Håkan letar. Måhända är det Clas som precis snott den?
Foto: Linda Friman.

Ufo- Sverige då och nu.

Foto: Linda Friman. Ordförande då: Christer Nordin.
Och nu: Clas "Classe!" Svahn.

lördag 27 september 2008

Länge sedan.

Det är så här...mycket annat att tänka på just nu. Då blir bloggen "lidande".
Och energin vill sig inte riktigt. FORTFARANDE! Kan det vara höstmörkret?
Dagarna är ju intet att klaga på men som alltid vid den här årstiden vill jag gå i ide. Somna tidigt och gå upp sent.
Ikväll tvivlar jag på att det blir tidigt i säng! Ska nämligen på styrelsemöte i Ufo-Sverige i Mantorp idag och senare lite fest med samma gäng! I Love It!
Sen kan jag tala om att Eddie, salamandern ådragit sig något på högra ögat. Ser väldigt konstigt ut. Men pigg o alert ändå gamla gubben!
Ses...

tisdag 23 september 2008

Harry nyss!

Harry gick ut på balkongen och klev därifrån ut på garagetaket. Sen satt han där som Ferdinand en lång stund och filosoferade. Precis på kanten. Fattades bara att han skulle börja dingla med benen, hihi.

Harry som liten.




Bild: Cecilia Hellman.
Harrys första matte. Tack så mycket för bilderna. Så gosiga.


Kämpe.

Igår kväll när lugnet lagt sig och bara Andreas satt vid tvn bröts plötsligt tystnaden utanför. Det ljudet går genom märg och ben. NU vet vi varför Jörgen är full av sårskorpor överallt. Ömmar och faktiskt säger ifrån muntligt när man rör vid dom. Det är många gånger vi tagit dom för fästingar. Och när man delar på hans täta "man" ser man att det är ärr eller skorpor. Det är en stor vad vi tror, ej kastrerad hankatt, som är här och ställer till oreda! En långhårig stor sak är det. Han flög på Jörgen så de rullade som bollar mellan min bil och bussen. Och detta ljud! Andreas svor och sprang ut i bara kallingarna, grep tag i en kratta och satte efter dom. Bara väntade på att det skulle skramla till och han slog på näsan i beckmörkret!
Då kommer stackars Harry som en oljad blixt ca 5 cm hög från backen till öronspetsarna från gamla vedboden och mellan mina ben och raka vägen upp under Moas säng. Tack gode att det inte var han som fick rivalsmörj, då hade han väl aldrig gått ut mer. Det tog en halvtimme innan han kom fram som det var nu!
Jörgen slet sig och A fortsatte efter "fulingen". Naturligtvis slog han den inte men skrämde honom rejält då krattan slog i backen och i skottkärran och släpkärran som stod där! Visst har vi många katter här, vi och våra grannar men han ( långhåringen) är den som är ettrigast och på dom som sjutton här! De andra håller sig sams för det mesta. Men det är ju så det är, tyvärr. Men man blir förtretad då det är dom som är minst slagsmålsbenägna som får spö! Och gamla Benny kom inte in på flera timmar sen fast vi ropade och våra katter kommer nästan omgående då man gör det annars. Skönt att Harry också är van vid inkallning sen tidigare:).

Dagens skörd.

Här sitter Moa och jag och putsar på godsakerna. Det som inte fick plats i blåa bunken åkte vi ut till Strömsbäck med en stund senare. Vi ger alltid bort "överflödet". Det är bara Andreas och jag som äter och det där med att frysa in?...det är bättre fler får smaka. Visst är jag lite sugen på att hamstra men tror ändå att jag låter bli. Då har man ju något att längta efter nästa höst? Vissa saker låter vi vara Säsongsbundna. Känns lyxigare då. Vad vore julskinkan eller Jansson om man åt det en gång i månaden? Foto: Linda Friman.

Skogen.

På den här bilden syns inte hösten...

lördag 20 september 2008

Min gulliga familj.

-Ja, må hon leva, Ja må hon leva, Ja må hon leva uti...
Suck, kan man vakna till nåt ljuvligare? Den sången med lite fnitter och ostämda röster tidigt en morgon? Jag vänder mig om och dessa leenden går rakt in och en liten tår tränger fram...så goa ni är!
Kaffe och blåbärsbakelse och två paket. Och en fin liten blomma.
Och när jag kom hem igår kväll stod en blomma och ett kuvert lutad mot den på rumsbordet från Pappa och Birgitta!
TACK, mina kära!
Kaffe med dopp får det bli i veckan istället...kram.

torsdag 18 september 2008

Herrarna i hagen.

Foto: Irre eller Owe. Racing i hagen med farsan!
Fast vad de funderar på här kan man ju undra?

Vyn dagtid.


Bild ett: Med sol.
Bild två: Utan sol.

I ett...

...har den här dagen gått. Efter skolan skulle vi åka å handla kläder till Moa. Hon ska på sitt livs första disco imorgon kväll! Huhuhu, jag missar det! Jobbar.
Och Emil ska på Uv-hajk å sova över. Äh, jag missar det med!
Kanske får man hämta på nattkröken? Men hoppas det går bra!
Moa är också med i Uv men hon vägrar sova borta än så länge. Det kommer:).
Nåja, vi skulle åka och handla kläder! var det ju. Det gjorde vi...nästan!
Jag glömde kupongen på 25% så det blir en tur dit imorgon med. Kläderna är undanhängda.
Det är så typiskt mig. Skulle fixat en grejj åt en kompis idag men det "sket" sig också.

Sprang med korgen i skogen i eftermiddags. Sprang på vildsvin. 3. Ouii, ouii lät de!
Svansarna rakt upp och i en blink, BORTA! Haha, vilka fegisar de är.
Jag fortsatte gå med mitt tryne i backen och snokade upp hela korgen med kantareller idag med. Det var ett evigt tackande där jag gick, för varje gång jag hittar ett ställe gör jag det! Tackar alltså. Tycker jag gott man kan göra!?
Hemma igen kröp "älgflugorna" både i öra och i hårbotten, rös så håret reste sig när jag tog ut spillevinken ur örat. Hade någon annan, typ tvåbent mänsklig varelse varit i närheten hade det smällt nämligen. DET värsta som finns är om någon kommer för nära mina öron! Jag är sjukt ömtålig där. Obegripligt att jag klarat att ta fem hål i dom? En viss M.P brukar retas o ska ta på dom när jag inte är beredd. Än så länge har han undkommit min utflygande näve. Det är en reflex. Likaså mina svarta ögon. LÅT BLI MINA ÖRON!;) Natti alla!

Ny vy i Hessdalen, Norge!

Jo, för de har flyttat kameran en bit.
Det går ju det med;)

tisdag 16 september 2008

söndag 14 september 2008

Ska bara!

Tala om att fler inlägg blir det inte här ikväll. Nu ska jag ägna mina kära några timmar innan läggdags. Imorgon gäspar Skrållan upp och hoppa redan vid halv fem. Ska väl försöka att vara ursövd då. Fast det blir ändå suckigt och motigt vid den tiden. O väl hemma igen blir man bara en hög med arbetskläder, hahaha. Laga maten, äta och blir sittandes i soffan och gapandes som en koltrastunge en stund...Natti.

YES!

De är hemma och det är som vanligt igen. Men Emil är skitslut och kommer att somna som stocken ikväll, snart;)! Moa föråt sig nog på mina små biffar och potatis och brunsås idag för hon mår lite halvtaskigt. Men om ni sett vad hon drog i sig så är det förståligt. Hon äter som en nyckelpiga annars. Som jag sa till de andra: ca en gång i månaden vräker hon i sig såna här lass! Å nähä !! det är inte för att jag inte lagar det mer än en gång i månaden ho är bara sån...nästa månad vräker hon i sig spagetti o köttfärsås kanske.
Andreas smyger i garaget redan kan jag tala om. Stackarn han får ingen fason på bilskrället, motorn "går trögt". Attans det där med handen också. Pincettgreppet funkar inte på´n. Ser ut lite som en fjolla när han försöker. JAG SKOJJAR!
Men bra är det inte...

Äntligen...

Idag, snart kommer "pojkarna" hem. Mmmmm, vad skönt. De åkte med Mattis och Nisse i torsdagskväll. RIKTIGT lång Rallyhelg alltså! Igårkväll var de på bankett minsann och Emil förundrades över att ju längre kvällen gick så studsade en del runt ungefär som han ju brukar göra annars? Hahaha, va go han är den lille! Jag pratade med A vid ca 930 och då sov "Fisen" fortfarande...på återseende.

Barabambambambaaam!


Stort Grattis på Födelsedagen Ulrika!
Allt gott till dig från mig.
Kram.

lördag 13 september 2008

Igen.

Foto: Owe Lundgren. Suck...

Andra.

När man läser andra bloggares inlägg blir man ibland lite sugen...jag menar det är låååånga ingående, kloka och genomtänkta saker. Fast det ser ut som det bara "runnit" ur dom. Och på en del gör det nog det också. Spännande ämnen och innehåll. Det gör en bra blogg tycker jag! Medans de där vardagliga är på sitt sätt, lite lugnande och igenkännande. Och säger så mycket ändå!
Jag hade en annan blogg ett tag men kände mig fruktansvärt utsatt hela tiden fast jag var anonym där. Märkligt? Kanske för att jag var anonym, vad vet jag? Här "ser" ni mig. Jag är jag. Det var jag då med men eftersom jag ville vara anonym fick jag ju hela tiden "akta" mig för att inte avslöja en del fakta om mig själv så någon kunde räkna ut vem jag var så det blev bara stelt och konstlat! Så det blev inte som jag tänkt. Vad jag ville med den bloggen vet jag inte idag faktiskt...Här är jag hemma:)

Fullt upp!

Men inget vettigt blir gjort. Moa och bästisen fick gå till kiosken och köpa lördags"behovet". När de kom hem sa de att två "luar" gick i bäcken och plågade kräftor. Hm, då vaknar något i mig. Bad Moa gå och snällt be dom att sluta, hjälpte inte det skulle hon hämta mig. Det slapp hon. Fast lite var de tvungna att Kaxa, naturligtvis, något annat hade vi inte väntat oss. Men den ena av killarna som jag känner, vet jag är så go så det tar vi inte så allvarligt varken Moa eller jag...

DEN HÄR däremot...







Kan jag "snufsa" på när jag vill bara de kommer hem från RALLYT! någongång:)
Bild 1: Linslus
Bild2: Förste däckförare
Bild3: Förste momentdragare...

My man, Oz!

Foto: Irre Bredin. Hur ska jag kunna hålla mig till november innan jag får krama och pussa den här killen, det fattar jag bara inte!?

fredag 12 september 2008

Den här dagen har

varit lång och innehållsrik. Fått mycket gjort här hemma mellan varven. Tankarna har varit ofta, ofta på ett speciellt ställe. Jag har väntat på en annan, nu vet jag att han är framme och allt är bara bra. Moa och jag har hälsat på f.d grannar och de har det så fint och där kommer de nog att trivas. Vidare har vi haft en myskväll här, med div dip (men inget dopp;0) och sånt, men tror att i allafall jag ska packa ihop för idag och ta tidig kväll, gå o lägga mig...Gäääsp. I morgon är en annan dag som hon sa "Scarlett". Natti.

Ozzy.

Foto: Irre eller Owe. Här är första bilden...fler kommer imorgon! Min svarta skönhet!

Välkommen "OZZY"

NU är jag delägare i en Greyhound och han är SÅÅÅ vacker. Vilken kille! Inte fullvuxen ännu men man ser redan vart det "barkar". Jag är så lycklig hörrni! Bilder kommer snart...

Tänker på dig...


Här

är tyst och stilla. Guben och barnen är inte hemma. Snart slutar skolan så då blir det rörelse här igen. När det är fullt ös här vill jag ha en stund för mig själv, när jag har den där stunden för mig själv saknar jag öset. Är man riktigt klok eller;) "Näeee, Steeafan"( internt talesätt, syrran o jag har) dags att sätta rotation, här kan jag ju inte sitta på arselet hela dagen...vardagen pockar på uppmärksamhet! MEN det är fredag! Och inte vilken fredag som helst, för mig. Det är fredagen då...hihihihi...jag vet mammas och Owes hemlighet, nanaNAnanaNA! http://www.fyrbackensgreyhound.se/HTM_DB08-09-sep.htm

Datorstrul igen.

Den här gången har ni ju proffshjälp, skulle inte tro att Han lägger pannan i så djupa veck som jag gjorde!? Lycka till och på återseende...http://lindafriman.blogspot.com/2008/05/kusiner_11.html Kraaaaam. Och TACK för "lånet" av bilden på cykeln!

Abbe Potter!

Foto: Ida Lindström.
Gabriel KAN trolla! Ena sekunden låg cykeln där och nästa var den borta...eller?

Vaknade...

...och gick upp vid 0600. Och ändå är jag ledig. Ett tecken på att jag vilat färdigt eller att jag är lite äldre? Skit samma. Jag mår bra även om vänstra sidan stör och på skalan är en 3a eller svag 4a. Vissa dagar tål jag det, andra inte. Idag är det ok.
Min själ och mentala del kommer att vara någon annanstans idag...med undantag för några snedsteg då´rå. Men DU vet jag är bredvid dig tills DU är hemma igen. Allt går bra. Jo, då.
Nu ska jag se till att få iväg barn till skolan. Gick smidigt att få upp idag. Så skönt. På återseende.

torsdag 11 september 2008

Mööörning!

Bra och okej morgon. Lagom fullt upp. Fixa barnen till skolan. Ta fram slangen...centralen och jaga råtter...tvätta klär...raka gubbens skalle, han ÄR ju så långhårig. Når nästan ner till örona;)
Sen ska jag till Suss snart, äntligen! Och vi ska BAAAARA skvallra (gissa om vad) och fantisera (gissa om vad) för framtiden...OCH maybeeee (baby) we have some plans to do? Hehehe...struten växte nu va? Nä, vi gör väl det gamla vanliga...solong.

onsdag 10 september 2008

Sova nu snart.

Ska jag "vällan" göra. Men ögona e inte med på det än tyvärr. Så vad göra? Sitta här o glo ett tag till eller gå å spana in den andra dumburken. Mailen "väller" in. Så jag sitter och betar av dom vartefter. De flesta hamnar i Ufomappen. Suck. Ja, inte över mäjlen. Bara suck i största allmänhet. Vad gör "i" därute? Bästa kompisen? Saknar...flera vänner. En skickade sms häromdan. Yiha va kul. Gör gärna det!
Tänk vad mycket det händer i världen just nu fast min nästan står still? Miljonerstriljoners stora och små händelser. Många som för alltid etsar sig fast i "historieböckerna"men de flesta sker ändå obemärkt trots allt. I alla fall av oss människor. Hänger ni med? Jag talar om den vattendroppen som nyss lämnade det lövet och som aldrig mera kommer att göra samma färd genom luften igen. Eller Puman som just nu slår sitt byte och precis trycker sina tänder genom skinnet på sin sista chans för att överleva?
Barnen sover och växer. Undrar om det stämmer det där att de växer som mest om natten? Det var väl därför jag var så smal förr då? Man sov ju nästan aldrig! Har jag löst gåtan då? Om jag sover mindre jäser jag också mindre? Fast i nån artikel för ett tag sen stod det att en god sömn minskar stress som ger övervikt...hm...man ska inte tro allt man läser!
Å andra sidan älskar jag att sova så det får bli som jag sagt till mig i flera år redan. ÄT inte så mycket! Hahahehe. Flummelundran ska stänga av här bestämt! Ha det så bra och sov så sött. Natti igen.

Denna dagen...

...är snart slut. Det har varit en bra dag, trots regn o rusk. Moa hjälpte mig köra skräp till kärran. Ett riktigt teamwork. Hon stod i den och tog emot det jag gav henne. Hon lade det i högar så det ska vara sorterat och klart när det kommer till tippen. Och hon är en duktig sorterare! Vilka fina travar det blev! I morrn är det tänkt att hennes rum ska få sig en omgång. Hoppas hon minns hur hon gjorde idag bara. Då blir det riktigt fint...
Natti alla!

BLÄNGBILD!

Foto: Linda Friman. De här ögonen ger jag till EN person! De skall se. Vänta. Och när stunden är inne ska även munnen träda fram och säga sitt! Go´natt!

GULD!

Det här fick vi i korgen och då var vi inte ute länge alls! Och vi skulle ju bara ut och gå. Korgen tog vi med ifall. Så det är bonus alltihop:) Det räckte till kvällsmackorna och hälften av det fick goa H med familj. Hoppas det smakar bra!

Moa med bjässar!

Foton: Linda Friman.
Vad mycket fint det finns i skogen. En mossbeklädd stubbe eller pinne...lavar, rotvältor, och den riktigt gamla skogen trollbinder verkligen. Kolla bara där hon sitter, som gjort för knytt och små troll! Där skulle jag kunna stå länge och bara se! Men Moa har inte riktigt samma värderingar ännu så det blev att hasta vidare till nästa svamp.

BIG BANG...

Blev det inte...de går ju inte fattar ni väl?;) Men sluta med dumheterna, innan vi blir blöta fläckar i universum! Det är inte så jag ser mina barns framtid! Kanske skulle vi bli "del" av något större? Förmodligen mycket MINDRE...Men jag trivs bra i den livsformen jag är i nu, jo då! För säkerhets skull ringde jag mamma vid åtta å pappa strax efter, hihihi. Nä, vet ni, det hade jag gjort ändå. Och när "experimentet"körde igång därborta i Geneve eller vart det nu va så sov jag som en gris! Vaknade vid tio och konstaterade att vi levde fortfarande och SOMNADE om IGEN! YEAH, va det är skönt att vara ledig! Svejs!

tisdag 9 september 2008

MysJörgen.

Foto: Linda. Här ligger Jörgen och myser i Moas dockas "liggpåse". Och jag kan garantera att skulle jag göra så med mina fötter skulle de krampa för resten av mitt liv, hahaha!

Håll i er i den ni litar på imorgon då!

http://www.expressen.se/Nyheter/1.1293738/forskare-i-morgon-gar-jorden-under

Attans!

Håll och huggkänslan har kommit tillbaka i vänstra sidan i midjan. Hade ju det för några månader sen som höll i sig några veckor. Inatt var det mera som träningsvärk för det kändes bara när jag skulle resa mig upp. Nu känns det hela tiden...nåja.
Igårkväll försvann strömmen här i en sisådär tjugo minuter. Rackarns att det hände preciiis när ungarna skulle te å somna. Ett illvrål uppifrån om att jag skulle komma och hämta dom hördes innan ens min hjärna ordentligt registrerat att det vart svart, hahaha. Och jag tog ficklampan på nattduksbordet och skulle göra just det, men vilka stod bredvid mig redan? Det bara skramlade ju till nerför trappen i mörkret. Jag kan förstå deras rädsla för det blir verkligen andlöst mörkt! Och bortåt Skedehållet blinkade det på himmlen. Fast vi hörde inga muller. De små liven somnade jämte mig så småningom för det hade bara inte gått att få Mosing att ligga i sin säng ens efter att strömmen kommit tillbaka. Berorpå om vi får henne att ligga där ikväll? Får väl se.

Elsa växer!

Foto: Linda Friman.
Hon busar hela dagarna. Äter, växer, leker, busar, äter , växer, leker, busar.....

Igår vackra moln.

Idag gråter himmeln!

Harry...


Våran vackra katt!

Ännu blommar det!

I svärmors "pensionärsrabatt"!

Heeeej!

I´m back=)
Massor har hänt. Och en hel del har jag missat här, i datorns värld. Bloggar, hemsidor och mycket annat som jag följer mer eller mindre varje dag annars.
Andreas är sjukskriven efter att ha fastnat i lastbilens bakre region, med vänster arm. Det blev till att åka "lans" till akuten där det konstaterades att inga skelettskador fanns. Tur det. Men nerverna i hand och handled mår väl så där. Det sticker och domnar fortfarande.
"Gamla" grannar har flyttat och nya kommit hit. Harry trivs bra och sover i sängen både dagar och nätter. Förut var han ingen famn eller knäkatt har vi förstått men det är ändrat nu. Kurrar redan innan man lyft upp honom och kloar sig fast i tröjan. Han är såååå go. Älskade katt! Och det är så tomt efter lillEmil! Tur han har en go mamma som kommer hit med honom ibland. Kram till er!
Kvart i evla ska jag åka å ta sista Twinrixsprutan. Tar jag inte den får jag göra om samma procedur nästa gång jag åker. Så det blir ett stick till och sen är jag skyddad många resor framöver, förhoppningsvis iaf. För det vill jag. Ut i världen alltså! Suss med.
Vidare har jag köpt boken jag nämnde för ett tag sedan. Av Mia Eriksson, om och med dottern Emma. http://lindafriman.blogspot.com/2008/08/stndigt-jagad.html
Suck, säger jag bara. Har läst 96 sidor och väntar fortfarande på att boken SKA BÖRJA!
Just nu ligger den i hyllan och det är tveksamt om jag någonsin kommer att se slutet på den. Så jag får med besvikelse ta tillbaka att jag skulle sträckläsa den!
Många kommer att köpa den i tron som jag gjorde att få läsa, om känslor och fördjupning. Ack vad man bedrar sig! Men de tjänar nog sin hacka på den ändå tyvärr. DET SKA INTE TA HUNDRAFEMTIo sidor innan en bok börjar! Om den nu gör det? Jag orkade i allafall inte med dessa korta oinlevelsefulla meningar...miss you Liza...

Populära inlägg