Man ska inte planera, det är bara att konstatera. Hade tänkt åka ut till pappsen en sväng när jag lämnat barnen. Sen till Suss och Putte en stund. Men som det "värkar" nu så blir det farbror doktorn med knät. Hade ju ont i närmare 2 månader. När värken väl försvann kom det där kraskande, äckliga ljudet när jag böjer det med belastning. I trappor. Inte om jag sitter på en stol då kan jag trixa hur som, nästan. Men nu kommer det onda tillbaka igen mer o mer för varje dag så... Ursäkta den lilla texten men nu sitter jag tjyven inte å skriver om;) Hej för idag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Populära inlägg
-
Direkt jag klev ur bilen bredvid trekanten med gula blommorna hörde jag det dova surret och jag rös från topp till tå. Nästan omgående får j...
-
När jag gick ut till lådan å hämtade tidningen blåste det ljumma vindar genom husen på Missionsgatan. Så skönt det var! Trodde ju jag skulle...
-
varit lång och innehållsrik. Fått mycket gjort här hemma mellan varven. Tankarna har varit ofta, ofta på ett speciellt ställe. Jag har vänta...
-
När man är nere är det bara att börja klättra, var det någon som sa! Nu gör jag det! Hej så länge!
-
Jag har ju sagt att jag är en hejjare på att minnas ansikten? Om jag så bara möter någon, någonstans, någongång. Det är inte så roligt alla ...
-
ligger magsjuk. Feber.
-
Möte innan jobbet idag. Börjar ett. "Ramidamdan" kommer vid tolvåtjugosnåret så tar vi sällskap dit. Även om vi inte alltid pratar...
-
Benny ! Vid halvelvatiden på fm stoppade jag in honom i buren och det var med en klump i halsen som jag rattade in mot veterinären igen. A o...
-
Efter att ägnat halva dagen åt egna grubblerier lägger jag det åt sidan och tar några djupa andetag och blundar. Det världsliga får ge vika...
2 kommentarer:
Hördes ända till Kolbäck så bäst doktormannen får kolla upp det.
Ja visst låter det äckligt? Inte knak utan krask...
Skicka en kommentar