Äntligen fick jag krama om dom igen och jag lovar att jag lever på det här LÄNGE! Men aldrig att det får ta tio år igen!
Översta bilden är på min goa halvsyster Jessie.
Sen är det min biologiska pappa Affe och jag.
Killen med den söta kattungen är Henning, Jessies man.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Populära inlägg
-
Direkt jag klev ur bilen bredvid trekanten med gula blommorna hörde jag det dova surret och jag rös från topp till tå. Nästan omgående får j...
-
Medellivslängden ska ligga på ca 5 år sägs det men det har inte Eddie hört tydligen, för han är 18 år!
-
Var är snön? Visst är det grannt i fönsterna nu men det tillgodogör sig inte riktigt utan det fina, vita, tycker jag. Mörkt och slött blir d...
-
Bönderna kör nämligen ut gödsel på åkrarna, så det blir rynk i "näsad"när man går ut;) Trots det har jag ett par fönster öppna! ...
-
... så klart menar jag bokrean. Att jag inte tänkt på det? När läste jag en bok senast? ( jo, det var den sega med Mias Eriksson, hennes dot...
-
Mmmm. Det får väl lov att bli det. Så man hänger med i vissas tempo! För mor m.fl ska ju börja använda det. ( ska det vara nödvändigt?) Jo, ...
-
...och fem holkar sitter nu inne i voljären. Så nu hoppas vi på att de äntligen ska bestämma sig för vem de vill vara med och det blir lite ...
4 kommentarer:
Vilken fin bild på mig HAHAHAHAHA
Du är ju hur go som helst!
(Missade att jag hade på dig o kattungen så nu lade jag in den...)
Kul att se Affe.Kommer ihåg din pappa.Han lekte o busade med oss ungar o vi kallade han för kaffeaffe.Hälsa han så gott.
Det ska jag göra vid tillfälle:)
Visste/minns inte att ni träffat honom, vad kul!
Skicka en kommentar