Emils cykel blev bortrövad igår och han ringde till mig på jobbet.
- Jag var ju hos "humhum" och vi var inne och spelade tv-spel, sen var vi ute och sparkade lite boll.
Sen när jag skulle hem var cykeln borta, berättade han.
Jag ska inte säga rent ut vad jag tänkte o kände då men som för alla andra pojkar i den åldern är ju cykeln så mycket mer än en cykel!
Det är deras stolthet och bästa träningsredskap.
Hur många gånger har jag inte imponerats av han balans och teknik!?
Och nu var den borta.
De letade lite här och var. Men fick ge upp och gå hem. Han somnade efter en del om och men.
Säkerligen undrade han vem som gjort detta mot honom...
Så för en dryg halvtimme sedan kom han instudsande och väckte mig.
- Pappa har hittat cykeln!
Det visade sig att "lånaren" redan hunnit höja sadeln och ställt den vid busshållsplatsen här i Holsby.
Klanttjuv eller bara en som "lånade"!?
Hädanefter låser Emil fast sin bike i något...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Populära inlägg
-
04:30 skakar världen igång igen. ( vibrationen i mobiltelefonen) Det är ett slit och släp:) Ha det bra och natti alla bloggläsare.
-
Vad är det äckligaste DU vet? Eller varit med om? Ni får en stund att klura på det för det tar ett tag innan mitt inlägg kommer. Jag har det...
-
-Nu får jag aldrig krama honom eller se honom en sista gång! Tårarna rann tätt nedför kinderna och jag vaggade henne i min famn. Fanns inte ...
-
DET var maffigt! Armarna kastades rakt upp och barren på taket tokregnade ner:).
-
...där till höger...
-
DÄR drog du mig rejält vid näsan må jag säga! Snacka om långa ledningar. Får väl säga som en känd person sa: Jag är alltid blondin i hårrött...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar