David och Goliat.

Här sitter en fluga och en liten myra och solar, strax över Krokusarna...
Ack, vad jag bedrog mig.
Strax efter "flyger" den lille ettermyran på vidunderflugan och hugger sig fast någonstans under buken på den!
Flugan fick spasmer och började skena runt, väldigt irriterad.
När inte det hjäpte försökte den få bort myran med ett par fötter vilket ju resulterade i att den höll på att ramla av väggen och fick flyga iväg.
Med myran fortfarande klängande på sig.
Undrar hur det gick sedan...

Och förresten så stack jag ut min näsa genom dörraen nyss och fick den där känslan av vår jag skrev om häromsistens.
NU är den här!
Det är nu man ska ut och vårskrika som Ronja Rövardotter!
Men eftersom jag är mer sansad än så nuförtiden;) så ska jag nöja mig med att vända ansiktet mot värmen och blunda, le och mysa!
( Fast hör ni ett vrål rätt var det är, kan det ju vara jag som tappat den! Sansen allså! Kan inte vara så säker med mig. JU!)