Vi har ett spöke i källaren!

Har ni? Gå ner o ta ett kort med kameran får ni se!?
Är det Halloween så är det!

Hopp o lek på Fyrbackens...

Ozzy skuttar runt...

Morsan och Owe är förundrade över hans lugn o tålighet i och med hans nuvarande tillstånd..
Han är så go den hunden så om ni bara visste!

Två busfrön...

Ska det vara så här?

Fyra timmars jobb mellan 22-02, och det känns som om jag gjort 8 timmar ändå.
Sketslut.
Var lite otäckt att köra hem inatt.
Alldeles ensam, inga andra bilar eller lastbilar.
3 rådjur som hade bråttom över vägen.
Alla kom de från vänster o sprang över till höger.
En stod och glodde på den vänstra men vände och smög in i skogen igen.
Två harar som for som yra höns på vägen.
Stackarna vad stressade dom blir.
Den ena hjälpte det inte ens att stänga av lyset o stanna för.
När jag vred på igen stog den och glodde rakt ut i min färdriktning men öronen var vridna bakåt åt mitt håll.
Jag smög fram mot den och då fick den fart och sprang iväg in i skogen.
Annars var det öde på vägarna som sagt.
Nästan så mörkerrädslan gav sig till känna igen;).

Det är hårresande sa Rami!

Så han förevigade frisyren...
Kan tala om att det till och med drar i ögonfransarna, så statiskt é de.

Månsken i Hessdalen.

En hårresande sak...

...hände på jobbet ikväll men det får ni inte se förrns imorgon;)

Det är lite kallt, cirkus -2 när jag körde hemåt efter mina fyra timmar.
Allt är så tyst när jag kommer hem, bara Harry som följer mig som en liten hund.
- Kela med mig matte, tycks han säga där han går efter å kurrar på sitt speciella sätt.

Jörgen bara tänker på mat och där satt han å trånade fast skålen är full.
Natuligtvis är ju hans högsta önskan att jag ska öppna kylskåpet och "råka" tappa något på golvet.

Gamla Bense ligger som vanligt å trynar i sin korg på övervåningen. Strax knatar han nog in till Moa. Han håller henne sällskap vare sig hon ligger i sin säng eller hos oss.
De är väldigt tighta de där två.
Han är specialist på att öppna dörrar som inte är stängda till sista knäppet och igår tog han en runda både i Emils garderob, badrummet och in på toa på övervåningen.
Det sistnämnda rummet är för övrigt lite otäckt att han är i för vi har ett hål i väggen bredvid centraldamsugaren som han varit inne och vänt i förut.
Missar han kan han nämligen försvinna ner i väggen, tror det är ända ner till nästa våning och då är det bara att börja riva.
Det vore ju fruktasnvärt!
Stackars katt.
Får väl sätta blåslampan i röva på någon som kan hjälpa till o fixa det?

Som sagt, imorgon får ni se det hårresande.
På återseende då...
Natti.

Bilder bara...

Mitt och ditt!

Emils cykel blev bortrövad igår och han ringde till mig på jobbet.
- Jag var ju hos "humhum" och vi var inne och spelade tv-spel, sen var vi ute och sparkade lite boll.
Sen när jag skulle hem var cykeln borta, berättade han.

Jag ska inte säga rent ut vad jag tänkte o kände då men som för alla andra pojkar i den åldern är ju cykeln så mycket mer än en cykel!
Det är deras stolthet och bästa träningsredskap.
Hur många gånger har jag inte imponerats av han balans och teknik!?
Och nu var den borta.

De letade lite här och var. Men fick ge upp och gå hem. Han somnade efter en del om och men.
Säkerligen undrade han vem som gjort detta mot honom...
Så för en dryg halvtimme sedan kom han instudsande och väckte mig.
- Pappa har hittat cykeln!
Det visade sig att "lånaren" redan hunnit höja sadeln och ställt den vid busshållsplatsen här i Holsby.
Klanttjuv eller bara en som "lånade"!?
Hädanefter låser Emil fast sin bike i något...

En ensam stackare...

Vad sjuttsingen ÄR det här?

Bild: Linda Friman.Två uppförstoringar. Tagna i oktober strax bredvid soluppgången...Jag vet.

Voltarengel...

...på ryggen och kaffe.
Mitt "överhuvudtagetståuppmedel" för dagen.
Hjälper föga ändå.
Ögonen är som grus nu, fast jag lyckades elda igång mig en stund i föregående inlägg;).

Fick en tid till Ryhov med posten idag för de ska kolla upp mina nervimpulser till armar och ben.
Nu ska dom koppla ström i mig också!
Hua!
Det sticker ju i dom tillräckligt ibland tycker jag...men jag ska få sitta i en bekväm stol står det, så det må väl va hänt:)

Satanist? Mycket ska man bli kallad!

Jag har ingen eller väldigt liten förståelse för jägare det är ju allmänt känt både av nära vänner och en del "lösare".
Vad är det för förbaskad dubbelmoral en del har?
Skjuta fullt friska, fria djur går bra, men om deras älskade hund o jaktvän av en eller annan anledning blir akut sjuka eller illa skadade klarar de inte att göra lidandet kort med den?
Att hellre låta en illa skadad vän vänta på att någon annan ska komma o göra lidandet kort är för mig en gåta?!
Är jag kall eller satanistisk?
Nej, jag svarar bara att man får låta sin egna egoistiska känslor kliva åt sidan i sådana situationer .
De får man hanskas med efteråt.
För dom kommer oåterkalleligt och hårt att ansätta en då.
Hade jag haft jaktlicens o vapen skulle jag inte tveka. (Fast det skulle jag ALDRIG skaffa.)
Inte många tror mig.
Men det är inte många som fattar hur jag kunde slå ihjäl ett rådjur som jag kört på heller!?
Och inte många anar de svarta käslor som plågade mig efteråt.
Men jag gjorde det enbart för rådjurets skull. Det fanns inte en chans att jag kunde vänta på hjälp medans den snurrade i cirklar på vägen med bakbenen och rumpan hasandes efter sig! Jag hade inget annat val!
För det anser jag det ytterst egoistiskt att låta sin älskade jakthund att fortsatta plågas...tills någon annan kan göra det slutgiltiga.

Enda gången jag lämnat ett djur var en grävling.
Det var en hemsk resa att åka åka därifrån och hämta en granne med bössa för att fem, tio minuter senare kunna konstatera att den förmodligen, förhoppningsvis dog direkt. Den låg åtminstone likadant som när jag lämnade den.
Om man är satanistisk? när man sätter ett värnlöst djur före sig och sina egna känslor först får ni tycka det.
Jag vet att jag inte skulle kunna leva och må särskilt bra med vetskapen att jag låter ett djur lida längre än behövligt!
Bla bla bla Punkt.

Maskerade tjejer...

Konflikter...

...med tjejerna på förmiddagen.
Men efter lite diskuterande hit o dit sitter de här bredvid mig nu och målar halloweenmasker som mormor Irre skickade med mig hem.
A är och undersöker bilens enögda situation idag med.
Hoppas han löser det.

Snart dags att åka å jobba...

...skönt att få dagen att vila upp sig på, inte alla som fick göra det.
Här hemma är det väldigt lugnt fast det är lov.
A är i garaget som vanligt, barnen med kompisar.
Min enögde bil förblir det ett tag till, någe vajjsing där.
Försökte byta lampan men det hjälpte inte.
Bara jag inte stöter på snuten igen innan det är fixat, kanske nästa inte é lika trevlig och förstående.?

Läs mera om kursen HÄR.

,

Huller om buller från kursen...

Bild 1. Förberedelser i full gång. Mats Nilsson, Anders Persson, Mille och Annemarie Milianowicz.

Bild 2. Håkan Blomqvist svävar ut;).

Bild 3. Clas Svahn pratar om saker som inte ser ut att vara som de är. Dom här två linjerna på tavlan är faktiskt lika långa!

Bild 4. Här är vi ute i olika grupper och tar bluffbilder med enkla medel. Det är bara fantasin som sätter stopp. Från vänster bakre raden: Mats Nilsson, Rickard Andersson, Tobias Lindgren och framför dom står: Håkan Ekstrand, Dokumenteraren Anders Persson och Mille Milianowicz vid sidan.

Bild 5. Tid för minnen och att umgås mellan varven fanns också.
Här är de mångåriga, härliga vännerna Håkan Ekstrand och Irre Bredin som minns något kul!

Bild 6. Tobias Lindgren fick i alla fall upp en av flera av de i år väldigt tjuriga ballongerna. Dessa ses oftast i grupp runt om i hela landet och är anledningar till väldigt många inkomna rapporter till Ufo- Sverige. Fast vi släpper bara upp dom en gång om året:) Har blivit en tradition.
Bild 7. Den ville inte.

Bild 8. Håkan Blomqvist berättade om Arkivet för Ufoforskning som ligger i Norrköping.
Här är en kort presentation om det.
Väligt imponerande!
Världens största arkiv, en skatt.
Och vilket fantastiskt jobb de som arbetar där gör. (ideellt) Har lagt och fortsätter lägga ner på det. De kan inte rosas nog!

Som vanligt gick kursen "förbanskat" fort.
Man vill alltid ha lite mer tid att prata med flera av dom.
Schemat är fullspäckat på kurserna så det får man ta en annan gång och vid fem över elva igår kväll svängde jag åter in på min gata här hemma. Så skönt!
Allt gick bra även om det var jobbigt att köra i mörker hela vägen.
Inte blev det bättre av attt det regnade heller.
Blev stoppad av en trevlig polis utanför Katrineholm som gav mig en liten lapp med en anmärkning på mitt enögda halvljus bara...
...forsättning kommer med fler bilder.

Intensivt...

...att sitta på kurs.
Idag har vi bland annat med enkla medel fått lära oss att manupilera bilder (med digitalkamera) på svävande föremål. Det är förvånande lätt att göra bluffbilder även om våra resultat blev väldigt blandade idag. Varför gör vi detta då?
Jo, för att lättare kunna avslöja bluffbilder av sk. ufobilder måste man ju veta hur man gör dom kanske?! Återkommer om det. Kul har vi iaf!
Och har man sen ett bra bildredigeringsprogram i datorn blir det ju ännu bättre.
Fast dit har vi inte kommit än;).

Vi har kollat på en spännande dokumentär. Tyvärr inte svensktextad så ibland tappade jag tråden. Mina engelska kunskaper är ju sådär.

Clas Svahn har pratat om misstolkningar för "fortsättarna" medans morsan försvann till nybörjargruppen och lyssnade på Kaj Hahne när han berättade om vittnespsykologi(Han är kriminalare)
Det hade jag velat höra men man är ju inte delbar.
Kanske drar han det nästa år, nästa kurs?
Bilder från den här kursen kommer nog inte förrns jag är hemma igen...ses senare.

Hållsta...

...ja, nu har vi installerat oss här på kursgården.
Jag är helt slut.
Blir nog inte så mycket mer ikväll skulle jag tro.
Jag röngades i morse, sen drog jag ju iväg hit upp.
Först blev det en snabbis till Kolbäck och fick mat, sen raskt vidare till Strängnäs.
Morsan åkte förbi kyrkogården i Åker(Åkers Styckebruk) medans jag var kvar hos Jessie.
Morfar skulle ju fyllt 95 år idag om han fått leva...
Förhoppningsvis kommer jag ha tid att uppdatera här i helgen med lite bilder från kursen men nu vill jag bara sova.
Fast jag vet inte om jag kan.
Är fortfarande helt salig över att ha träffat Affe, Jessie och Henning.

Äntligen!

Äntligen fick jag krama om dom igen och jag lovar att jag lever på det här LÄNGE! Men aldrig att det får ta tio år igen!
Översta bilden är på min goa halvsyster Jessie.
Sen är det min biologiska pappa Affe och jag.
Killen med den söta kattungen är Henning, Jessies man.

Fjärilar i magen...

...inför morgondagens röntgen och trettio mil i bilen.
Vissa gånger jag åker är det hur lugnt som helst.
Just nu är det inte det.
Dels är det årstidens förrädiska väglag.
Man vet aldrig om nästa kurva är hal eller om älgjägarnas hundar springer rakt ut.
Bl.a.
Sen känns det extra pirrigt att få träffa Systeryster i Strängnäs igen.
Cirkus tio år sedan!
Och en till halvbror fyller år!
Grattis i förskott, för imorgon lär jag ju glömma bort det i villervallan av tankar om man fått med sig allt, om röntgen ger några svar, om schemat i helgen kommer att hålla?
ja, det är en del funderingar.
Lite taskigt samvete att vara så nära lilla farmor och kanske inte kommer att kunna trycka in några minuter där!
På det sättet passar INTE Eskilstuna som kurstillhåll för mig!
Alldeles för nära mina älskade, nära, kära som jag inte kan säga hej till när jag ändå är så nära!
Känns faktiskt GRYMT!
Men väldigt skönt att slippa en och en halvtimmes bilfärd extra som det tog när Kursen var på Barken dock!

Utslagen och urtråkig!

Så tyvärr, här blir det inget idag.
Håll tummarna bara att jag hinner kvickna till tills på torsdag då jag börjar jobba igen men framförallt tills jag ska till Strängnäs på fredag.
Får väl åka med munskydd annars för dit ska jag;)...
Och sen är det ju kursen lördag å söndag.
Inte så kul att sitta med hostattacker då!?
Usch!

Igår...

...fick jag ett antisjuk sms av en kompis. TACK igen.
(Kan det inte kallas antivirussms?)

Vidare fick jag ett smått förtvivlat sms av en annan vän som blivit påbackad (hon kom och gick med cykel) av en ung tjej i bil som påstod att hon var stressad och INTE HANN titta i backspegeln!? Sade förlåt och åkte iväg!
BÖÖÖÖP!(kan inte översätta det ljudet i skrift men detta får duga)
Smitning! Straffbart beteende!
Vaddå inte hinner titta i backspegeln?
Hon skulle ta mig ... inte ha sitt körkort kvar!
Som tur var så gick det bra för min vän även om hon så klart blev skärrad!
(Jag tipsade henne att alltid ha papper och penna i väskan om hon skulle råka ut för något av någon bildrulle eller om hon blir vittne till något. Bara skriv upp regnr!
Synd att de tagit bort gratistjänsten att kunna kolla upp på mobilen...)

Det är ju en skräck om man skulle råka köra på någon när man backar!
Jag är livrädd att det ska vara något barn bakom när jag gör det.
Här hemma får man ju verkligen se efter både en o två gånger.
Och snart är ju grannbarnet uppe i åldern att han kan knata runt lite själv men ändå tillräckligt liten för att "försvinna" bakom en bil.
Det räcker ju med att mina som är större står dumt så försvinner ju de ur synhåll också.
Döda vinklar är ruskigt!

Harry på taket inatt...

...Ja, strax efter två inatt hörde jag honom klaga och gick till ytterdörren för att släppa in honom.
Döm om min förvåning då jag hör steg på taket på verandataket där solfångarna sitter?!
Han gick där och lät väldigt ynklig.
Jag gick upp i Emils sovrum och släppte in honom fönstervägen och det var en väldigt tacksam kisse som kom in.
Hur tjyven har han tagit sig upp där?
Taket skjuter ju ut och jag har aldrig sett någon av våra katter vara där om de inte hoppat ut genom fönstret där?
För inte har han kunnat klättra uppochner?
Enda möjligheten är att han klättrat upp i en buske vid garaget och gått över där och vidare utmed hustaket någonstans och sedan ut på verandataket...så måste det vara.
Men det är en väldigt krånglig väg.
Bara han inte tar det för vana att gå dit och vilja bli insläppt den vägen på nätterna...

Det är så tyst...

...så tyst här hemma.
Moa är på bandyträning.
Grabbarna på rally.
Det enda som hörs är klockan här i köket.
Tick, tick...
Och jag slängde upp kameran nyss och skrämde en skata som satt på boden utanför.
Hann precis trycka av när den kastade sig ut och skulle ta första vingtaget.
Då har man inte mycket att ta sig för eller hur;)?
Äsch, vad gör det?
Jag har precis druckit lite kaffe och kollat på Uppdrag granskning.
Såg att en av reportrarna ( i sluttexten) var Joachim Dyvfermark.( förm. har jag stavat fel) Så mycket kan jag väl tala om utan att mena något negativt att det är inte många likheter när man ser honom nu mot hur han såg ut då (när han bodde i Kvillsfors en kort tid) med sitt långa lockiga hår och hur en del tjejer var helt galna i honom!
Själv var jag väl inte blind men jag brydde mig inte så mycket om pojkar, just då, om de inte kunde ge mig en fajt på cykelbanan eller spotta lika långt, typ;)

För fem minuter sedan...

4:de gången!

Det är helt otroligt!
03:37 INATT IGEN!
Bara sekunder efter kom tidningsbilen.
03:58 hade jag seglat in i slummerns värld igen då något som lät som glas krasade någonstans.
Naturligtvis for jag upp som ett jehu!
Sprang upp på övervåningen, inget där.
Gick i fönsterna å kollade bilarna, inget där heller.
När jag kom till sista fönstret mot garaget...var det någon som heter Jörgen som började "prata" med mig.
Det hörde jag direkt att det var han. Harry låter inte så. Benny "pratar" inte.
Jag såg inte så bra men hörde att han vände sig på fönsterbrädan och då förstod jag vad det var som krasat. Så jag tände skomakarlampan över skänken.
Och mycket riktigt!
Den gamla, lilla keramikkrukan som stått där på fönsterbrädan, där nu Jörgen satt å spanade ut, låg i ett antal bitar på golvet.
Jag tog med mig sabotören ut därifrån och stängde dörren så ingen av dem skulle gå in dit å få splitter i tassarna.
Benny låg vid mina fötter. Harry i kökssoffan.
Jörgen gick ut.
Så var allt lugnt igen till ca halv åtta då A gick och väckte pluttefisen.
Rallytajm!
Jag blev lite full i skratt då jag hörde Emils första ord:
- Go morron! Följt av en ljudlig suck av välbehag när han sträckte på sig redo att möta ännu en dag ute på en serviceplats eller grusväg!
Annars minsann låter det bara:
- Nä, jag orkar inte!
Suck och stön och gnäll...

En orb i sikte...

...inte heller något konstigt. Och här finns det fler fina exemplar, översta och nedersta bilden i inlägget från förra året.
Klicka på inläggsrubriken...

Regn, två grader...

...busväder kallas det.
Kom precis hem efter att ha varit hemma hos "chifen" med mitt senaste läkarintyg.
Piggade verkligen upp att komma ut en stund. Prata bort en stund. Men vi fick vara tysta för goa barnbarnet skulle sova.
Honom får jag träffa en annan gång:).
Nu är det bedtime.
Imorgon är en annan dag.
Härliga lördag!
Moas bandysäsong drar igång och killarna drar iväg på...ja just det, RALLY!

Två saker...klick HÄR.

...1. Vatten i källaren igen. Stor besvikelse!

2. En vänskap som mynnat ut i något som blivit envägskör!
Och har varit längre än jag vill erkänna.
Jag har sett och hört det.
Men blundat.
Men HUR ALLT ÄN ÄR så får det vara bra nu.
Jag släpper det.
Här och nu.
Skit också!

Någon som minns den här plattan?

Jag kunde nog varenda bit utantill när jag var liten:).
Nu har jag beställt den på Ginza för 49 kronor och hoppas naturligtvis att mina barn kommer tycka om den lika mycket som jag gjorde.
Annrs får jag väl gala till den själv!
Moa har den låten om fjärilen på sin mobil och texten satt fortfarande kvar i minnet.
Kul...

Igår ringde det!

Inget ovanligt med det i och för sig.
Men det var en arbetskamrat från förr.( från Nyboholmstiden, slutade där-95)
Ville bjuda hem mig på en grejj.
Det är ett sånt där telefonsamtal man blir otroligt glad över!
Nu verkar det dessvärre som att jag blir tvungen att avstå då huvudet sprängvärker igen...verkligen synd men jag kan ju inte åka dit å smitta ner dom heller?
Är rejält hostig.
Bihålorna dunkar.
Och det har blivit betydligt värre på bara någon timme.
Skit också!
På förmiddagen var det ju rätt skapligt...

Käre ohyfsade Harry...

Han tränger sig före när de andra två sitter och äter vid matskålen, kikar in genom fönster;) bumpar på de andra med huvudet o vill kela även om de inte vill.
Går de undan följer han efter och fortsätter kela.
Jörgen har senaste tiden varit rätt sur på hans fräckhet:).
Hoppas det löser sig innan de ryker ihop på allvar.

Undrar vad Jörgen funderar på?

Kanske hur han ska få Harry att sluta tränga sig före vid matskålen?

Lite kyld...

...men inget som inte går att trycka undan med Alvedon och varmt kaffe.
Än så länge. Måtte det inte bli värre.
Fast det går på lågfart här hemma.
Skallavärken é på g igen.
Så det blir nog inte roligare här idag.
Ses kanske imorgon?
Hej hopp...

HUR är det möjligt?

Inatt är det tredje gången som jag vaknar på exakt samma klockslag inom en veckas tid!
För några nätter sedan vaknade jag på det slaget två gånger i rad.
03:37 lyser de röda siffrorna i taket!
Så nu sitter jag här och funderar må ni tro;)!
Det är mer mystik i det här än det jag skrev om i ett par inlägg längre ner.
Fast det här har säkert en förklaring det med?
Vet inte vad bara...än.

För övrigt så är jag tjyvtjock i halsen!
Jag åkte dit på Moas förkylning.
Bra att det kommer nu och inte när jag ska till E-tuna!
Natti!

Det är verkligen kallt ute.

Jag var med Moa till ögonmottagningen och på vägen från parkeringen och in frös jag nästan öronen av mig!
Hon fick pupillvidgande droppar och vi gick å fikade en stund medan vi väntade på att få komma in igen.
Allt gick bra och det blev ett nytt recept på glasögon.
Hon får fortsätta tills hon är tolv där för hon har en skelning som behöver justeras.
Annars är det bara upp till åtta år man får rabatt tror jag, så för Emils del blir det hädanefter att gå hos optikern och betala fullpris för nästkommande glasögon.

Jaha, nu börjar det åter mörkna ute och med det börjar jag gäspa.
Och fryser konstant fast jag är inne.
Burr, det här är inte min årstid kan jag tala om.
Nu vill jag gå i ide eller flytta till varmare breddgrader.
Någon som har ett tomt hus någonstans där det är böljande värme och palmer?

Kanalen...

...Zone realitys program Unexplained reality är verkligen ett av de mest vilseledande och fördummande program jag någonsin sett men samtidigt underhållande och kul!
Igår var det om det "mystiska" fenomenet RODS.
Folk filmar på något, vanligtvis i naturen och när de senare tittar på filmen så får de syn på NÅGOT VÄLDIGT KONSTIGT!
Vad är det för streck som kommer där?
I programmet visades en slinga där det syns några träd och ett par telestolpar.
Vips så är det något konstigt som flyger förbi i snabb fart och endast syns som ett streck.
Dessutom hade de vilka det nu är räknat ut att det som for förbi var 9 meter långt och färdades i 2400 km/tim! Inte ens i slowmotion gick det att se något annat än ett streck.
WOW!
Det var väl mystiskt?!
Jag som nu gått en viss kurs;) ser ju inget konstigt i det och en väldans massa andra människor (som inte gått kursen) förstår av den flyktiga sekvensen att det är en fågel!
Den flög ungefär som i hackspettens bågformade flykt eller likväl någon annan mindre fågel.
Och förmodligen var den närmare kameran än de påvisade i sina uträkningar!
Eftersom fokus låg längre bort suddades fågelns vingar helt enkelt bort eller hur man nu ska säga och den fick den karaktäristiska streckformen istället.
Jag skulle bra gärna vilja hur de räknade ut det där med 9 meter långt och hur de fick fram hastigheten?
Men ska det vara mystik så ska det:)!
En del av rodsen kan också vara små insekter...
Och många människor som inte vet för det gjorde ju inte jag heller för några år sedan, så är sånt här väldigt mystiskt och fantasieggande.
Men efter det rafflande inslaget bytte jag till en annan kanal.

Morgonbilden...

Svanen jag skrev om i förra inlägget...

På baksidan av vårat hus utanför balkongen...

...ligger att annat hus rätt så nära.
När jag sitter här vid datorn som jag nu har i köket och kan se ut i en bit natur, händer det väldigt ofta att jag får se en fågel eller nåt jag måste försöka få en bra bild på.
Svisch, måste jag ju upp på balkongen om flygriktningen är däråt.
Men stackars dom som bor där på övervåningen i det andra huset!
Nyss riktade jag kameran strax över deras tak för att kanske kunna "knäppa" en ensam svan som flög förbi.
Tittade någon ut därifrån måste det ju se ut som om jag GLOR rätt in till dom?
Jag MÅSTE ta ett snack med dom innan de anmäler mig för fönstertitteri;)!
Ibland har jag faktiskt det!
Man ser inte längre in än blommorna på fönsterbrädan ändå. Bakom är det svart.
Men det är för att se om de ser mig och jag kan vinka och peka på vad jag sysslar med.
Nja, det här känns ohållbart.
Jag måste prata med de stackars grannarna.
Eller hur?

Go morgon.

Läste någonstans, jo det var Vetlanda-Posten att folk "missbrukar" utropstecken och punkter.
DÅ är jag en punktmissbrukare;)...jag måste markera en stunds tystnad så.
Kanske är det bättre att skriva just tyst när det ska vara det?
Nä skulle se ännu dummare ut.
Jag fortsätter med mina punkt,punkt,punkt...
Ett utropstecken är ett utropstecken.
Blir inte mer bara för att det är fler.
Fast ni som gör det tycker jag kan fortsätta med det!
Det blir så bra så!
PUNKT!

Rally-Oskar HÄR

JO, ni bara måste höra på den här grabben!
Åtta år...inspelat i Juni, SR.

Polisen som inte har tid just när man behöver dom;)

Hur man får polisen att komma när man behöver dom……….
Björn från Höör i Skåne var på väg att gå till sängs när hans fru sa att han glömt att släcka ljuset i garaget, som låg i anslutning till huset. Björn hade precis öppnat bakdörren för att gå och släcka när han upptäckte att där var folk i garaget som höll på att plocka till sig av hans ägodelar. Björn ringde polisen och frågade om dom kunde skicka en polisbil men han fick nej. Polisen upplyste om att alla bilarna var upptagna och rådde honom att låsa alla dörrar så skulle de skicka en bil så fort det blev någon ledig. OK, sa Björn, la på telefonen och räknade till trettio. Sen ringde han polisen igen. Hej, jag ringde nyss om att jag hade tjuvar i mitt garage. Nu behöver ni inte komma sa Björn, för jag har skjutit dom, sedan la han på igen.
Inom några minuter var 6 polisbilar, en helikopter, en brandbil samt två ambulanser på plats.
Dom tog tjuvarna på bar gärning. En av poliserna gick bort till Björn och sa: Jag tyckte du sa att du hade skjutit dom?
Björn sa: - och jag tyckte du sa att du inte hade några lediga bilar……

Likheter i kändisvärlden...HÄR!

...också.
Man ser det dagligen.
Barn som man inte vet vad de heter men ser vems de "tillhör" pga likheten till sina föräldrar antingen en eller båda.
Här hemma är Moa och Emil väldigt lika oss båda.
Tittar man på kort från då A och jag var små är vi lika också!
Och Emil i halvårsålder var RUSKIGT lik sin farfar om man tittar på ett kort av honom.
Ska visa er när jag skannat in det.

En av mina "små" halvbröder...

...utanför Strängnäs fyller år idag!
Robin var det visst;)!
Hjärtligt grattis från Småland!
(om du läser det här?)
Ha det så bra!

3 Trötta killar...

...var det som kom hem på förmiddagen.Efter en hel helg på RallySM.
Men inte tröttare än att de kunde ge sig ut i garaget och starta rallybilen å brumma lite;)titta under motorhuven och kolla gruset under efter 200-meterskörningen på grus, ja se de pojkarna!

Stort oljeutsläpp i Pauliström...klicka HÄR!

Stackars musslorna!

En ny stjärna har landat på Fyrbacken!

På bilden tagen av OWE LUNDGREN eller IRRE BREDIN står från vänster, morfar Simen, Owes son Figge och nytillskottet, Simens barnbarn Ceasar.
Fin trio inte sant?
Man kan ju gott utan att överdriva säga att det händer grejjer på Fyrbackens greyhoundsområdet?
Välkommen lilla Ceasar 6 månader!

SM-GULD! Rally.

På bilden de lyckliga vinnarna: Leif Petersson och Toni Sundkvist!
Skitkul!
Leif tog Emil i hand och sa: Utan dig hade jag aldrig vunnit!
(Mammas lille stjärnmekaniker!)
GRATTIS!

Moas mästerverk!

Ont i halsen och feber...

...stackars lilla Moa.
Men hon är tillräckligt bra för att vilja baka en tårta iaf:).
Så det är det som står närmast på schemat.
Vi har precis ätit kyckling m pommes, proppmätt, så jag är väl inte riktigt på hugget för det men hon klara nog det mesta själv.
De tävlingsbakade på "miniorerna" i tisdags och nu flödar inspirationen.
Klart man handlar hem grejjer till det då?!
Jag tar en bild på skapelsen sen...

Rygg, nacke...

...det har hållt sig lugnt i några dagar och jag kan skratta på riktigt igen känns det som.
T.o.m åt mig själv:).
Den där apatiska känslan att inte kunna bry sig om något är borta och jag rev ifrån åt en taskig kommenterare på en viss blogg.
Naturligtvis plockades den andres kommentar bort strax efter och kvar står nu mina egna kommentarer och ser malplacerade ut.
Hahahahahahahahahaha.
Typiskt mig:).
Riktigt komiskt.
"Bloggägaren" själv har också humor och tyckte att jag gott kunde fortsätta kommentera men si jag tror det får vara bra som det är:).
Jag försöker att bara göra bort mig EN max TVÅ gånger om dagen.

Varmt och skönt i vinter...

...hade ju faktiskt fått rum med en pall till, lätt!

Rallyänka...SM...

...grabbarna Friman drog igårkväll redan.
Men de glömde Emils madrass!
Det blir trångt på A:s:).
Eller om de hittade på något annat kanske?
Emil var otroligt laddad och stod ute och väntade länge på att Mattis skulle komma och ta upp dom.
-Om Leif vinner nu, vinner han totalt!?
-Jag vet inte svarar jag.
A muttrade något från ett annat rum men jag hörde inte svaret.

För ett tag sen frågade någon vad han tänker på när han lagt sig.
Om det är tjejer han funderar på?
- Nä! Jag tänker på Leif och rally!
Jag blev riktigt full i skratt.
Undrar HUR tankebanorna går då, de få minuter han är vaken?
Liten som han är så somnar han likt de flesta karlar direkt när huvudet nuddar kudden!
Rally är livet!

Det är skönt tycker jag att de har det gemensamt men jag tog upp med A att han får ta med Moa någon gång också. Ensam. Och det måste ju inte vara rally?
Men det gjorde ju inget.
Fast det skulle han få svårt att förklara för Emil menar han.
-Tja, lämna det till mig då?
Men av muttret och minen att döma så kommer det aldrig att ske!

När de åkt igår så kom Moas bästis hit.
Vi hade lite mysfredag. Lite godis. Jag satt vid datorn en stund.
Hyrde en DVD som vi tråkigt nog inte kunde se.
Hackig och dan å hoppade av sig själv till nästa kapitel mitt i.
Suck.
Så den stängde vi av.
Glodde på någon barnkanal.
Jag domnade bort rätt snabbt.
Tjejerna stängde av TV:n och fortsatte med sina mobiler.
Och fast vi hade alla möjligheter att vara uppe så somnade vi rätt tidigt.
Däremot vaknade bästisen tidigt av att jag snarkade.
(vi låg parkerade i dubbelsängen alla tre)
- Du låter som Kalle Anka skrattade hon.
-Högt och lågt. Fast för en stund sen slutade du.
- Andades jag frågade jag.
-Jag tror det annars hade du inte levt för du var tyst läääänge!

Nähäeni, gott folk.
Nu ska jag knata ut till postlådan och hämta morgontidningen.
Och jag ska fuska idag jag ska ha KAFFE!
Gomorron:).

Äntligen hemkommen!

Foto: Owe Lundgren.
Äntligen hemma i soffan igen!

På alla fyra igen. Pappa Simen undrar varför han luktar så konstigt.
Förmodligen luktar han annorlunda av medeciner och andra djurdofter.
Tar väl några dagar innan det är Ozzy igen kanske?

En reko tjej med drag i...

...fyller år idag!
GRATTIS Anna-Carin!

Så här har dagarna för Ozzy sett ut i kort.

Här är han hemma över natten mellan 7-8 okt.(han blev inte opererad å fick komma hem)
Plåstret som syns på sidan på honom är låntidsverkande smärtlindring.
Han blev röntgad i Köping den 6 okt. av GÖRAN SJÖSTRÖM http://www.djurklinikenkoping.se/koping/info.asp/id/30200505
Opererad av Lennart Sjöström 8 okt. http://www.regiondjursjukhuset.se/region/info.asp/id/20201010
Explosionsfraktur (något som ibland sker på kapphundar bl.a)
datortomografi (CT) där det visade att skadan var större än den som syntes på röntgen.
Två skruvar och tillrättaläggande av benflisor.
Glasfiberbandage i 6-8 veckor
Återbesök om 10 dagar
Prognosen = 50% att bli helt bra.

Med andra ord så kommer rehabiliteringen nog att ta sin tid.
Men han är ung och livsstark mentalt..."bra läkkött".
Tack mor Irre för information och bild!

Läs om en 2000-årig dator HÄR!

Väldigt spännande!

Barnens favorit just nu! Klick HÄR!

,

Häftigt fenomen! Kolla klippet HÄR!

Fränt!
Det här "snodde" jag av Clas (http://www.ufo.se/blogg/) på hans blogg.

NU...

...är Ozzypånken opererad:)!
Allt gick bra.
Visserligen var det allvarligare än de trodde igår.Det syntes inte på röntgen.
När de öppnade fanns det en del flisor som lossnat från benet men de fick vara kvar, de lade dem tillrätta och ska förhoppningsvis växa fast igen och de satte ett stift/skruv i det som behövdes.
Sen fick han någon sorts gipsskena och ett fint bandage.
Han får stanna över natten eftersom den starka narkosen inte släppt tillräckligt.
Men så skönt att det är klart:)!
Imorgon ska de se hur han går med gipsskenan innan han får åka hem.
De andra hundarna känner att det är något som fattas när han är borta.
Så det blir nog ett evigt "snufsande" när han kommer hem.
Och till helgen väntas något nytt för flocken;)!
Ska bli intressant det åsså!
Önskar ibland att det inte är så långt mellan oss!
Det tar ju mer än en pissekvart att köra trettio mil.
Fast det brukar gå rätt bra när man väl satt sig i och börjar åka men i alla fall...

Vidare här nere på Smålandsfronten då? Så fick vi stor hjälp av urgulliga Robban på PTR att få in pallarna med pelletssäckarna som stått här utanför sedan i somras.
Kändes faktiskt som en sten föll från mitt bröst.
Jag är så tacksam!
Jag törs verkligen inte hålla på att bångla med det med den här ryggen!
De väger bara sexton kilo styck men det var fyra ton som lassades ner idag!
Nu klarar vi oss ett tag!

På vägen hem efter...

...skolan med barnen passerar vi ett JÄTTEfint hus.
Faktiskt tycker jag att det är ett bland det finaste häromkring!
Och vilket läge!

Tar en titt i...

Foto: Bloggerskan själv!
...backspegeln och konstaterar att det ser ut som om molnen fortsätter utanför.
Var bara tvungen att visa.

Ha de.

De hade inte tid!

Owe och mamma var å hämtade hem honom innan stängningsdags.
Blidde ingen operation.
Väl ute ställde han sig å pinkade.
De trodde aldrig att det skulle ta slut.
Har de inte pinkat honom på hela dagen eller?
Och hade de inte hört av sig hade han fått vara kvar där tills idag!
På fortsatt fastande mage och utan att få pinka kanske?
Jag vet inte alla detaljer men morsan var rätt skapligt förbannad hur de skött sig på S-holm igår.
Att han inte blev opererad är en sak men det fanns ju säkert andra som var mer akuta så...men man tycker ju att de kan höra av sig?
Får se om han blir op idag då?
Han kan ju för tjyven inte hoppa omkring på det där viset heller?

Vaddå Bigfoot!

Hoppla,hoppla!

Ozzy...

...han är på Strömsholm och jag har inte hört något ännu.
Pratade med Owe förut, han lovar att höra av sig så fort de hör minsta pip därifrån.
Hoppas morsan överlevde hos tandläkaren förut.
Kan tänka mig att hon é helt slut när hon kommer hem.
Tandläkarskräck och en hund på operation det är lite att bita i det!

Här bara blåser och blåser det!
Asparna är nu mer gula än gröna och lyser fint mot tall och granskogen jag ser utanför köksfönstret på andra sidan Skedevägen.
För en stund sedan hjälpte jag Emil med matteläxan.
Vi satt vid soffbordet och snacka om att ha myror i brallan!
Än satt han på knä på golvet än halvlåg han i soffan.
Efter en del om och men fixade han läxan och jag "släppte" honom fri:).
I en halvsprattelskuttig stil for han iväg ut i blåsten, hahahaha.
Mosing låg o tog det lugnt i min säng en stund.
Det är henne väl unnat.
Det märks att det är lite mera allvar när man går i fyran nu för tiden.
Jag kan inte komma ihåg att jag var så trött i den åldern när jag kom hem från skolan?
Det kom ju sedan när man började åka skolbuss till stan i sjuan.
Fast jag ser ju på deras läxor ( även Emils) att det är stor skillnad på tillvägagångssätten, ja hela biten skola, nu mot då.
En del uppgifter Moa har med hem har faktiskt både jag och A problem med att förstå vad som menas.
Jag upprepar: HON GÅR I FYRAN!
För ett tag sedan fick vi faktiskt ta in granntjejen som nu går i sjuan för att förklara en uppgift.
Pinsamt men sant!
Fortsätter det så här blir det ju våra ungar som får lära oss!?
Hua!

Morgonbild från Norge.

Hessdalen..........
Och idag är det TIO år sedan lilla mormor dog!
Och jag saknar henne ännu väldigt mycket!

Något hände plötsligt...klick HÄR!

...och imorgon ska min/våran älskade Ozzy opereras!
Ett ben har hamnat på "sniskan". Han röntgades i eftermiddags.
Veterinären trodde att han vänt sig tvärt i farten och inte fått med sig benet ordentligt varpå ett ben i bakbenet lagt sig fel.
Kanske blir han stelopererad tills det läkt färdigt.
Har inte hunnit tänka så mycket på det för det har varit fullt upp ikväll men det var en väldigt ledsen Irremor som ringde förut.
Nu har det lugnat sig här hemma så jag kan reflektera lite jag med hur det är och blir för våran stackars hund!
Kommer han att bli tossig av att inte kunna racea runt som han brukar? Medmera.
Jaja, det ordnar sig nog...
Owe är ju hemma.
Tack och lov!
Clas håller föredrag i Kolbäck ikväll om naturfenomen.
Det är något jag gärna hade velat höra!
Det föredraget ska visst vara jättebra har jag hört från andra håll.
Jag har hans stora bok om just detta ämne.
Intressant och han får det att låta greppbart även om en del fenomen verkligen är mysko.
Nu ligger barnen och jag känner attt det börjar bli grus i mina ögon också.
Igår kväll hade jag så ont i mellan skuldrorna uppemot nacken att jag nästan mådde illa.
A fick smörja med zonsalva.
Det är bättre idag även om han fick gno in lite förut idag och jag fick ta en alvedon för denna tråkiga huvudvärk jag dras med och har gjort länge nu.
Känner att det kommer från nacken.
Ja, det är en följetong.
Men måste få pipa lite om det ändå känner jag.
Hädanefter ska jag korta ned det till att bara skriva: Nacke, rygg, huvudvärk.
OK! Hahahaha, så vet ni!
Nähäeni, nu ropar min tös så det är väl bäst att lägga ner här för denna dag.
Natti!

En högre växel...

...med träning av ryggen!
Gymnastikprogram och promenader, cykling. Fortsatt men med ännu mera intensivitet.
Om två veckor börjar jag med halvtid.
Ska bli skönt att kunna gå till jobbet igen.
Är ju ingen "gåhemmamänniska".
Men målet måste först vara att kunna röra mig utan att vara rädd för att det ska låsa sig.
Än så länge finns det vissa moment som spökar.
Nåväl!
Nyss rök Emil ihop med en av sina bästa vänner.
Emil satt på insidan av kattluckan och tog på sig skorna.
Utanför satt kompisen och slog på kattluckan.
-Lägg av! ropade Emil flera gånger.
Men som barn är slog han ju till en sista gång.
Och då sprack luckan.
Jag gick ut och sa att det var väl bra onödigt.
Men sa i samma andetag att det får vi fixa med silvertejp eller dyl så katterna inte gör sig illa.
Och att de inte ska vara så våldsamma med saker när de leker.
Jag gick in.
Men Emil var ju bara tvungen att ge honom en känga att: Jag sa ju till dig att inte slå på den!
Varpå kompisen förmodligen känner sig jättedum och skriker att han aldrig ville leka med honom mera!
- Bra för jag vill aldrig se dig här mer heller skriker Emil tillbaks.
Så drar kompisen iväg på sin cykel i ett vrål.
Det var ju bara för mig att cykla efter den knäckte killen.
Jag mötte honom en bit bort.
Ingen var hemma förnärvarande hos honom.
Vi pratade en stund och jag förklarade att det inte var någon katastrof med luckan men att det var dumt av dom att ryka ihop såpass för det.( drog samma för Emil innan jag åkte)
Och att det är bättre att stå för vad man gjort, bla, bla, bla...Han följde med tillbaka och de bad varandra om förlåtelse.
- Och sen vill jag inte höra mer om den där luckan!
Så!
Och nu leker de igen som de gör allra bäst:)!
Alla glada!
(A får laga luckan)

Goda vanor...

...ska man ju hålla sig till men ack så lätt det är att återgå i gamla dåliga vanor!
Kaffe och macka har åter tagit sig in i mina morgonritualer sedan en vacka tillbaka och det var ju dumt!
Magen svider igen!
Jag var ju så duktig med mina vällagade frukostar!
Och jag mådde ju så bra.
Gick ner i vikt, magen höll sig platt o ouppblåst.
Ren och skär LATHET att gå ifrån ett sånt recept för att må bra, inget annat än LATHET!
Så nu är det bara att börja om...
Det är bevisat!
Ha en bra dag alla ni...

Jag tjöt av skratt inatt!

Komplett galna och störtsköna är familjen Osbourne!
Inatt kvart i ett vaknade jag.
Tv:n var fortfarande på. (Somnar lättast om jag får domna bort med den eller en bok.)
Knäppte runt lite.
Kom till slut till den nya serien med dom.
Älskade förra omgången också...
Osbournes Reloaded heter det nu.
Ca fem i ett låg jag och skrattade, eller snarare vÄSTE och vred mig för att inte väcka grabben som låg bredvid mig.
Tårarna sprutade!
Jag misslyckades.
- Vad är det mammma, undrade en yrvaken Emil.
- Inget svarade jag med ett leende som hade klyvt mitt huvuvd mitt itu om inte örona satt där de nu gör!
Han log lite snett o vint åt mig och somnade om direkt.
Det jag skrattade åt var att Kelly hade bjudit med pappa Ozzy på Yoga!
Helt obeskrivligt!
Försent kom jag på att knäppa bilder på spektaklet men jag hade nog inte klarat det ändå som jag skrattade ju!
Det var länge sedan jag hade så roligt faktiskt!

Svaret...klick.

Clas svarar..

Tindra fyller år idag!

Grattis lilla gumman! Kramar i massor!

Först en titt till höger...

...sen vänster.
Och sen WROOM!