Att inte få krama och se vissa människor på flera år.
Att inte kunna vara tillräcklig.
Att inte veta allt man vill.
Att en massa INTE finns.
Däremot är jag innerligt tacksam att jag ändå har de människorna jag inte kramar så ofta jag vill:)
Att jag vet att begränsningarna går att motverka och överbygga även om jag inte vet hur just nu.
Att om jag lägger manken till får jag svaren jag behöver.
Att jag inte skulle få lärdomar om inte INTE fanns:)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Populära inlägg
-
Det ska bli så skönt. Har varit en lång väntan. Fast å andra sidan så har vi haft en väldigt tur med schemat i sommar:). Tio dagar vid midso...
-
Kräftfiske, fest o goa kompisar! Nu ska vi knata i säng. Om några få timmar ska vi vittja sista gången. Har fått ca 70 st hittills. Tjo tjim...
-
.jpg)
- Ge mig snö, sade jag. Leendet kunde inte bli bredare från grannen! Tur att öronen tog emot;) SNÖ fick jag! Det ser ni ju på bilden! I lör... -
Gå in och klicka i "undersökningen" HÄR: http://irrebredin.blogspot.com/ Längst upp till höger finns denna enkät. Du är anonym.
-
Och som hon kvittrade när hon åkte iväg på sin cykel till skolan! I fönstret stod en känslofylld mamma å vinkade. En piggare lillebror. - De...
-
Ytterligare en bra dag. Fast nu är Moa lite förtvivlad över en tandusling som inte ids lossna och fara ut tillräckligt snabbt. Men den är så...
-
...Morden i Midsomer, nu kan det väl inte finnas så många kvar i den byn att ta livet av? ( TV-serien)
-
Som sagt igår var en braig dag. Dagen hittills har inte hunnit bli så möe än. Låg till ( hör o häpna) kvart över elva! O nu ligger A igen ef...
-
...men nu är det taget och jag känner mig befriad...det var lätt som en plätt! Några tangenttryckningar och vips...det är över!
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar