Hej hopp...

...väldigt missvisande titel på det här inlägget!
Hoppa är det minsta jag gör!
Inte sovit många minuter inatt.
Ett nytt hus med nya ljud.
Det knakade i trappan ner i källaren så pass! Till slut fick jag säga högt till "det" som gick där att gå å lägga sig hahaha;).
Hundarna snarkade o sov gott båda två. Moa grät flera gånger innan hon somnade, berättade hur otäckt det var att se hunden falla ihop om o om igen i sitt inre. Jag såg också hela händelseförloppet inom mig ett antal gånger.
Varför är det så svårt att släppa vissa saker? Det som går bra?
Usch o burr!
Till slut somnade hon men inte förrens hunden låg mellan oss:).
Nu ligger han i hallen och tittar ut genom den vidöppna dörren...fåglarna kvittrar och ropar godmorgon i voljären på baksidan och i buskarna och träden, ljud från diverse fordon hörs, surr från fabriken, Mosing skrattar åt något vid poolen.
Dags att börja en ny dag.

Förut idag tänkte jag...

...det har varit lugnt länge nu. Ingen dramatik.
Det fick jag äta upp!
Med råge.
Redan nu ska jag passa på att tala om att allt slutade väl!
Moa o jag är ju hundvakt...
På promenden med första hunden ( tar bara en i taget då de är STORA hanhundar) och går en extra runda när han inte bajjade.
Vi gick uppför en backe och där rinner det en bäck och han hann ta några klunkar där innan jag kom på att det kanske inte var så lämpligt.
Tog upp honom på vägen igen och gick ett stycke sen börjar han kräkas.
en gång, två gånger...fyra.
Sen tog det stopp och han stod bara och gapade, tog i.
Bakänden for omkull först. Sen hela han, raklång.
Det ryckte i honom och min enda tanke var: NU MISTER JAG HONOM HÄR!
Moa o hennes kusin backade skräckslaget och skrek.
Det var precis vad jag också ville göra men jag behöll lugnet både för deras skull och för hundens.
Föll ned på knä samtidigt som jag lossade på halsbandet, lugnade flickorna och klappade hunden på kinden och ropade hans namn.
Då slutade ryckningarna med ens o svansen viftade och ögonen tittade på mig.
Jag stannade en bil. En från Kvill som kände igen mig fast han knappt sett mig sen jag var liten. Jag förklarar vad som hänt.
Han ligger fortfarande kvar, raklång.
Känner mig lite frågande beträffande karln som inte ens kommer ut o tittar på hunden utan istället frågar var min mamma bor nu förtiden, började jag bli förbannad faktiskt.Men vad hade det hjälpt?
Då helt plötsligt reser hundskrutten på sig som om inget hänt och vi sade artigt tack för han stannat men att vi skulle gå försiktigt hemåt. Det skulle nog gå bra. Flickorna grät...jag var fullt koncentrerad på killen i kopplet tills vi kom hem. Tjejerna lugnade sig och satte sig och pratade om annat tills jag pratat klart med matten i telefonen. Sen kramades vi flickorna och jag en lång stund och jag förklarade att antagligen fick han syrebrist av att halsbandet satt åt och när han kräktes fick han inte tillräckligt med luft och svimmade av helt enkelt, för nästan omgående när jag lossade på halsbandet började ju svansen vifta. Sen fick han ligga en stund och hämta sig. Han fattade nog aldrig vad som hände...
Eller var det ett annat anfall av nåt slag men nu har jag uppsikt och vet vad som gäller om det händer igen...så nog fick jag äta upp mina tankar rejält att det inte händer nåt alltid!
Och den andra hanhunden blir utan promenad ikväll, jag lämnar inte den andra ensam nu inte.
Nä, nu ska vi göra kväller.
Ska nog ta in honom till oss inatt.
Godnatt alla.

Madonna hyllar...klick HÄR.

Nu ska vi åka å käka lite mat, bada i Kvill och ha lite kvalitetstid Moa o jag. Min goa Moa. Och söta My.
(Bilder kan jag inte lägga in förrns vi kommer hem.)
Ses...

Nu har jag ordnat det för mig...

...och Moa minsann;).
Med ett mysigt uppdrag som hundpassning är har vi tillgång till, pool (en riktig) solterrass, fint porlande från fontän och inte så lite utomlandskänsla i form av fina interiörer runtom. Det är bara palmerna och solen som fattas!
De som bor här har verkligen känsla för färg och form.
Det är så fint här så!
MEN var är solen?
Ups, där var den och ups, där försvann den!
Mörka moln tornar upp sig.
Och fast jag är nöjd egentligen vill jag gnälla på något som jag inte kan göra nåt åt!
Bara ett fåtal dgr kvar på semestern och min solbränna har inte stigit med en nyans mörkhet ens.
Fortfarande en blekfis alltså!
Nu hade jag ju ett litet hopp om att få ligga o dra mig här i en solstol ala Thaistrandsmodell men det ser grått ut förnärvarande...jaja vad gör det om hundra år?

Morgonmåsen...

...till er från mig.

Den ser nästan genomskinlig ut.

(klicka på den)

Det i bakgrunden är Ölandsfärjan som precis lagt in vid kajen i Oskarshamn.

Go morrn...

Tranorna väckte mig! 05:15 ungefär.
De skrek ut sitt vemodiga läte och samtidigt som jag älskar det, växer vemodet och det är ett faktum att det drar ihop sig till flytt snart igen för dom. Och här springer sommaren mot sitt slut i rasande fart. Som någon skrev i en kommentar förra året: Se på det som en förberedelse för den nya våren!
( eller nåt sånt)
Ja det kan man ju försöka när man inte fått nog av sommaren som ÄR!?

Emil klättrade o klättrade...

Överallt!

På två röda sekunder o innan man hann reagera var han uppe i en stolpe någonstans.

Tur bara att man såg i tid och kunde säga:

- Stopp, inte högre nu!

Borta bra men hemma bäst!

Det var jätteskönt att komma bort ett tag som jag skrev innan.

Hemma blir det bara en massa måsten och så även om man har semester!

MÅSTE göra det och hinna med DET också...

Nu åkte vi iväg.

Liten stuga på Gunnarsö. Inte större än en tändsticksask med kök ungefär;).

Men helt OK!

Och barnen fick rum att träta där också kan ni tro.

Jaja, det är dåtid och glömt nu.

Bortsett från det var det skönt. Vaknade till måsar och snarkningar varje morgon.

Ca 8.

Fixa frukost och tog en liten slöstund innan promenad eller annan utevistelse.

Shoppat lite.

Ätit gott.

Promenerat mera, gärna vid stranden och på klipporna.

Spelat på en fantastisk äventyrsgolfbana! ( bilder kommer senare)

Och fast det varit molnigt och bitvis väldigt för mycket grått har jag fått in en del fina bilder på datorn nu.

Har en på hamnen som jag kallar "Hamnbelysning" där solen strålar ner på kranar och annat vid kajen.

Och den ni ser här, den togs första kvällen dvs i lördags.

Och nu sitter jag här igen och är nöjd.

Jag är hemma, det är frid o fröjd.

Barnen har sina kompisar. Katterna stryker lite extra kring bena o spinner innan man ens fått ner handen och klappar dom.

TACK PAPPA FÖR ATT DU SETT TILL DOM DE HÄR DAGARNA!

Ett charmigt rovdjur...

Busiga...Snabba, charmiga och nyfikna...Och jättesöta!

Lonely duck.

Där stod den och såg ut över det spegelblanka vattnet...

Svanbilder.

Bild 1. Grönt.
Bild 2. Blått.
Bild 3. Svart.
Och alla simmar åt samma håll...

Svanungar tränar!

Fast för vad vet jag inte. Klicka på bilden ser ni hur roligt det ser ut när alla fyra ungarna håller upp sitt ena ben i luften...

Senare såg jag de stora göra så också.

Någon som vet varför de gör så?

Vilar de så? Eller vad tjänar det för syfte?

Oskarshamn.

Vi har varit på Gunnarsö, Oskarshamn några dagar.

Skönt att komma bort ett tag.

Göra något annat, se något nytt.

Mest strosat vid havet och i hamnen...

Som ni ser...

...har jag lagt till några rutor nedanför inläggen och där är ni välkomna att klicka och ge mig en liten fingervisning om vad ni tycker.
Hade en ruta för boring/tråkigt först, men sån kritik hoppas jag lämnas i kommentarer istället!
Ni kan ju vara anonyma där med.

Och TACK ni som har lämnat kommentarer hittills. Det sporrar och glädjer!

Migaloo! The white wale...click here.

Underbar varelse!

Nytt av Takida! Klick här...

Jovars;).

Talisman...klick här.

http://www.youtube.com/watch?v=f1cgiqIP1lY
Urtrist när det händer...

Videofältet idag. HERE COMES THE RAIN AGAIN!

Ni vet, till höger i bloggen...se och hör.
Vilken version är bäst .
Kom igen, tyck till...

Kotte på besök...

...det ligger fullt med döda igelkottar vid vägarna nu och det är ju sorgligt att folk inte kan se till å missa dom för oftast håller de ju till i tätbebyggelse där bilar inte får "gå" så fort!
Igårkväll kom det en "rantande" här på gatan och vi får väl hoppas att detta lilla urtidsdjur får behålla livet!
För det mesta går de ju utmed häckar och staket. Men så ibland bara måste de ju över på en annan sida av en väg och vad hjälper det att rulla ihop sig till en boll med taggarna utåt när det kommer en stor bil eller lastbil?
Men som sagt vi kör inte fortare i ett samhälle än att man ska kunna gira eller stanna?
När jag kom utmed fotbollsplanen girade jag för en liten som bragts om livet och efter mig kom en långtradare.
- Nu blir den platt, tänkte jag och kollade i backspegeln.
Men se föraren vred lite, lite på ratten och missade lilla kotten med några cm.
SÅ säkra är de!
Men vad spelar det för roll när de oftast dundrar igenom Holsby i 70?
Kanske skulle vi ta och ställa en elefantattrapp i naturlig storlek vid fotbollsplanen?
Då skulle det nog bli användning av bromsarna så beläggen håller sig rostfria!?

Morgonsol!

Bilderna är från April månad.
Vattnet får representera en tanke till de som råkar illa ut vid detta nyckfulla som vatten är...Soluppgången får visa, hopp. Foton: Linda Friman.

Nu é de kväller...

...och det är precis tyst i huset.
Dags att plocka in familjen tror jag.
Vi tog en cykeltur för ett par timmar sen och sen har de haft kul med rullskridskor och annat.
Men nu är det dags som sagt.
Jag har inte så mycket att förtälja så det blir bara ett par gamla bilder nedan.
Ett på mina goa barn och fina far och en på Kalle o Musse hand i hand på promenad.
Natti...

Några år sedan...

Mina goa...

Friends forever!

En liten orm...

Har du ormfobi hoppa över att klicka på överskriften då.
Och nu är det gråa moln på himmlen igen. Kanske inte regn men det blir ju burrigt värre.
Och så denna blåst!


Nu en stund senare REGNAR DET!
Emil kommer inspringande o säger att Harry tagit en fågel.
Den lever än. Jag går ut och ser att den har rätt stora hål/ sår vid vingfästet invid kroppen och den flaxar bara med den hela, så jag ber Emil vända sig om och gör processen kort för den stackars flugsnappeungen...den skulle inte överlevt i det skicket. Men det gör ONT i mig tro inget annat!
En jag känner sa en gång att: GE katten en sån omgång så den aldrig glömmer det! Men det skulle jag aldrig kunna göra, herregu é inte det djurmisshandel så säg?
- Det funkade på min katt, sa denne. Den har aldrig tagit en fågel mer.
Jag ska inte säga vad jag tänkte då!
Men ni kanske anar?

En sida om rymden. Vad är på gång idag? Klick.

Pilfinkarna har sig i buskarna...

...himmeln é blå inte moln i sikte.
Barnen "körde" jag ut med orden: imorgon regnar det igen.
Då blev det fart må ni tro!
En stund senare kom de in igen som de goa, bråkande, syskon de är och käkade frukost.
Och jag fick mer eller mindre spel på dom den korta stunden, som vanligt!
Nu är de ute igen och sams!
Konstigt fenomen det där, att så fort de kommer inom väggarna här gör de allt för att reta gallfeber på varandra (o mig) men ute är de för det mesta sams.

Så om...

...jorden ev. blir "påkört" av något från rymden som är 8-16 mil stort finns den inte mera sen?
Burr...
Läs här:http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5544021.ab
Rena rama Armageddonscenariot ju.....................................
Det finns säkert någon som läser det här som vet hur stor eller liten risken är att vi ska bli träffade av något sådant men jag vet inte om jag vill veta.
Så kaxig é jag inte;)

Vad kommer dna att visa? Klicka här då...

Eller är det bara spekulationer som vanligt av pressen?
Titt! http://www.youtube.com/watch?v=RgV9CTTymTA detta är 1995.
Och här kommer en filmsnutt åsså!
http://www.aftonbladet.se/webbtv/noje/article5547743.ab

Vad är det här för krabat?

Vacker é den i alla fall.

Min största favorit av svenska skådespelare!

Genom tiderna den bästa hittills!
Han kunde allt!
Drama...komik...dans...åsså va han ju så "in i bängen" söt;)!
Här är fler favoriter! Dock inte alla.
http://www.youtube.com/watch?v=Of0YigoW_D8
http://www.youtube.com/watch?v=c_KLBn4X60k min Sickan!
Härliga Julia!http://www.youtube.com/watch?v=YryKReWpEwM
http://www.youtube.com/watch?v=X2_YGa0thyc
http://www.youtube.com/watch?v=kRQapW43Nl8
Och en härlig till!:http://www.youtube.com/watch?v=C7_wNS_F3q0 och han hade samma glimt i ögat som morfar!
Och nu finns inga som dom mera...

Liquid med Exit 100 ( Techno)

,

Cold sensation med låten Control the universe

Gammal "goding"
Fast på 1000 ohm-plattan é den bättre mixad!

Sonar System med Meng syndicate.

,

Snälle Jarino...

Han var en säker häst. Han i bakgrunden (Jippo) var lite ystrare och ingen favorit för mig. Men jag tror de flesta andra på ridskolan tyckte han var roligare.

Kan det här ha varit runt - 79, 80, 81 tro?

Någon annan som minns bättre och exakt?

Det var på "Benita o Camillas" tid i alla fall...

Och kolla vilken lintott till pojkflicka jag var!

Icke, sa Nicke.

Det blev inga bilder från guldvaskningen. Mitt kamerabatteri var i det näsrmsta slut. Fast morsan plåtade en del. Sen glömde vi föra över bilder här.
Men vi var där och det var så jag rös på museet. Precis min stil. Vilken fantastisk samling!
Läs här:http://www.guldstrom.se/se/wash/museum.html
Vi tog en fika nere vid själva guldvaskningen och det blir nog en tripp å vaska guld senare med Moa, Emil o A. Det var en lugn miljö fast det var en hel del folk där.
Alla var väl så inriktade på guldet;)?
Nu har morsan vänt kosan mot slätterna i Västmanland igen.
Och Emil sa att:- jag kommer att sakna henne.
Vi vart med henne till Jet o tankade och det var när hon drog iväg som han sa detta. Jag undrade varför han inte kläckt det tidigare men innan hon körde ut från parkerigen fick jag en möjlighet att köra opp jämsides med hennes buss så han fick säga det till henne i alla fall.
Tror att den kommentaren värmde henne rejält!
Och visst blir det tomt.
Tycker jag med. Det känns alltid vemodigt att skiljas åt för man vet ju aldrig när man ses härnäst?
Tack o lov för telefonerna!
(Moa O A tog hejdå innan de åkte på sitt förut, så avskedet blev inte så dämpat som det kan bli när alla på en gång står o tittar efter den som åker...)
Nu gick luften ur mig alldeles känner jag. Vädret é piss så det gör en ju inte gladare precis?
Jag är trött o en ny skit i kroppen är på gång känner jag.
Ska det då aldrig ge med sig?
Jag hostar ju fortfarande på nätterna från förra omgången!
Fast det gör inget i det här vädret som sagt, jag kurar gärna ner mig med en god bok.
Har plöjt två pocket nu på tre nätter. Sover bara ett par tre timmar ändå. ( kanske därför jag é så trötter på dagarna?)

1. Livet med min syster Madonna, med Christopher Ciccione.

2. Mias systrar, med Mia Eriksson från Gömda och Asyl bl.a.

De var rätt okey...

Snart...

....är jag tebaks, vi har så möe att om och göra (mor, jag å barna) så vi hinner knappt blogga eller någe här. Och vem vill läsa bloggar när det är sommar, semester och kantarellpkockning, sola, bada och bara vara? Lite uppehåll med solningen o badningen just nu men snart så...ha de bra så länge. Kanske blir det bilder från guldvaskning imorgon?
Ses...

En dag på vift.

Först åkte vi (igår) och överraskade en go vän.
Eller överraskade, jag ringde innan och sade att MOA o JAG skulle titta förbi när vi hade vägarna däråt.
Men det var varken en förbititt eller bara Moa och jag.
Morsan var ju med:).
Sen käkade vi på Kina i Vetlanda.
Efter det tog vi det lugnt hemma en stund.
HRM...
När jag trodde klockan var fem, sex på em visade det sig att den var ÅTTA!
Jag flög upp ur soffan och i farten förbi åkte tvn av. Ropade så nog halva gatan hörde:
- KLOCKAN ÄR ÅTTA?!
I P-ström väntade ju P och S.
Vi skulle ju åka till dom sen em.
Inte på kvällen.
Men usch så dumt!
NI SKA HA TACK FÖR HJÄLPEN MED PAPPRET GOA VÄNNER!
HA EN UNDERBAR RESA O FIRA DOTRA ORDENTLIGT PÅ 30 ÅRSDAGEN!
Love you all...
På vägen hem åkte vi runt på småvägarna o kikade efter rådjur och älg å annat.
Inte förrns halv elva kom vi till Holsby igen.
Då trodde vi att A och Emil nog var i säng redan men snopet blev det när jag tassade in och ropade med låg röst in i det kolsvarta sovrummet om de sov...
det var ju tomt där.
Gick till grannen, det lyste.
Nä de hade inte sett eller hört nåt heller.
Nåja så kan det vara när det är Rally.
Midnattssolsrallyt går ju rätt sent o länge.
Jag vet inte vad klockan var när de äntligen dök upp men jag frågade i alla fall lite försiktigt varför de inte hört av sig på hela långa dagen?
- Varför har inte du? blidde svaret.
Avslutningen på det blev ingen rak höger som det kanske blivit för ett tiotal år sen utan en varm kram och ett välkommen hem istället:)
Jag vet ju att rally är livet.
Skulle inte falla mig in att tjura...

Underbart solskydd...

Fast det höll inte den här stackars tjejen med om. (klicka i rubriken)
Både Suss o jag använde denna i Thailand.
Den var bra att smörja in. Var len o go, luktade gott.
Klibbade väl lite i början med den känslan försvann när vi strosade ner till stranden...
Men visst blev jag röd.
Dan innan hemresan låg vi på stranden HELA dagen så visst får vi ge oss själva "skylden" där!
Det blev ju lite si o så med solskyddsfaktorn då.
JU!

Kramkalaset!

Moa och Emil trodde att hon skulle dyka upp som idag så ni kan ju gissa deras förvåning när hon stod utanför vårat hus med bussen igårkväll när vi kom hem från Maxi!
Jisses! De flög fram till henne!
Så fick jag då krama om min mor igen.
Det är lycka det.
Lite senare tog vi en skön promenad även om min rygg titt som tätt riskerade att fastna i krampläge strax ovan svanken.
Och orsaken till det är min fars "handjagare". Vem är van att köra med såna idag?
Vi var där ute en sväng på eftermiddagen och Emil började klippa.
Sen Moa.
Så fick jag rycka in och ta resten när de ledsnat.
Under tiden räfsade vi upp det goda gräset med klöver i o gav hönsen.
Nöjt gick de där och sprätte och kocklade.
Nähäe ni, nu får ni inte mer just nu.
Det ska duschas o fejas av nattlortar och platta ut anletesdragen med lite utslätningskräm;)! (gäller inte mamma, det funkar ändå inte, hahahahaha)
Så morrn da!

Nu har det mesta blommat över...

...fast några fler sensommarblomster é på gång.

De kära rosenstavarna bla.

NU go vänner...

...får ni som läser min mammas dagbok på FYRBACKENSGREYHOUND gå in på hennes BLOGG istället
Hon skriver den där tills hon är hemma igen och den kan läggas in på det vanliga stället.
HÄR:http://irrebredin.blogspot.com/

Nu är det ingen konst...

...att göra inbjudningskort längre!
Jag som skickar så förskräckligt många sådana hehehe!
Men det vimlar av idéer nu det kan jag lova.
Ängar med fjärilar fladdrar förbi...
Ett rallydäck i full fart med gruset som sprutar...
En sjö med vass och hägrar...
Slöjstjärtar eller guldfiskar i vattendans likt de kinesiska bonadernas...(eller é det japanska)
Det här och lite till har jag suttit med en stund.
Kanske blir det tillräckligt bra att visa här någon gång, kanske inte.
Vi får väl se?
SÅ kul är det i vilket fall!

Simpla bubblor...

Och en svart måne...

Ett nytt program i datorn.

Så kan det bli så här på en minut:)! Gulligt va?

OJ vad A kommer sucka nu när jag har hittat en ny sysselsättning på "burken".

Hihi, nädå det gör nog inget.

Men nu ska jag ta tag i livet här hemma.

Snart blir det kramkalas!

Rabarber é gutt!

Nån som minns den här killen? K L I C K !

Har bara en skiva med denne och det är - The album och det finns faktiskt inte en enda låt på den plattan som inte håller måttet!
Enligt mig.
Den här biten är inte från den skivan dock.
Men ok:)!

God morgon...

Låg vaken inatt mellan halv ett och kvart över fem.
Magen har börjat spöka igen och nätterna é värst.
Att inte kunna ligga hur som helst för det blir ett visst tryck på den och illamående HUR jag än ligger.
Har den där evinnerligt avskydda helicobaktern slagit till igen?
Direkt måltiderna landat i magsäcken börjar den värka och dra ihop sig vad det känns.
Har kommit smygande i en månads tid ungefär, för att bli värre nu senaste veckan.
Kan det inte få vara lugnt med den här sketna magen snart?
Ända sedan jag var liten har den varit tetig emot mig!
Och läkare hittar ju inget ordentligt heller.
Strular hit o dit och bara blandar ihop journalfakta eller så är det felskrivet från början vad vet jag? Jag har bett att få läsa i den men icke!
Varenda gång jag söker läkarvård vad det än må vara så alltid är det något fel som jag får påpeka!
Det går troll i det!
Samtidigt ser jag runt om mig hur "de" uträttar storverk och skall ha heder för det men...
Jag är trött på att kämpa för min sak!
Ska det verkligen behövas?
Magen är en sak.
Men de andra symtomen?
Läste i senaste Amelia om en kvinnosjukdom som stämmer rätt bra.
Har varit "inne" på det förut...(jag, inte dom)
Att en viss hormonnivå skulle ligga fel.
Men de tar bara en jädra massa rör med blod och kollar tio saker på en gång istället för att inrikta sig på EN sak...
FNA ta en om man kommer med egna "förslag" åt läkarna!
Sist jag gjorde det ( med magen) och till och med pekade ut exakt punkt, undersökte de helt andra saker och skyllde på att det kan komma från helt andra ställen!
Pga eller tack vare det hittade de ju cystorna i njuren. Tre rackare som sitter så till att de inte är operabla och har av storlek ändrat form på mitt njurbäcken på vänster sida.
Men de förklarade inte min smärta då o gör det inte nu fullt ut heller.
Illamåendet var bakteriens fel men den konstanta smärtan snett vid/över naveln gör det inte.
Tål inte minsta tryck så byxor é ett problem ibland.
FÅR VÄL GÅ UTAN;)!
Hahaha en läkare sken upp en gång och trodde att han kommit på DET!
De har ju gjort två titthål i mig. Ett nere vid troskanten och ett i naveln.
-DÄR har vi det sa han.
Jag skrattade honom rakt upp i ansiktet.
Faktiskt!
- Tror du att det bildats ärrvävnader som spökar så glöm det!
De här blev till i "eran" strävan" att hitta felet med min mage.
Så problemen fanns redan INNAN!
Annars var han den bästa drn jag träffat hittills måste jag säga men att läsa journaler ordentligt är en genomgående miss hos ALLA!
Nä fy nu blev det sådär oerhört gnälligt igen!
( hahahaha, det är hormonerna;))
Ses sedan när jag är på bättre humör!
Om jag har tid, lust, ork, det är ju semester hihihihi........................................................................

Hoppla hoppla!

Oj då.
Nu blev det ändring i semesterschemat.
Sånt man får räkna med.
Ingen världskatastrof för oss men synd ändå.
Vi hade liksom sett fram emot det rätt rejält!
Hoppas det ordnar sig för D I G !

Sickan Carlsson...

...min stora idol!
Se i videofältet till höger då...

Före och efter...

Så här såg vårat hus ut förr. HUR kunde de ta bort burspråken och ersätta med de "skyltfönsterna" som är där nu? HUR?
Det är en dröm att göra om det som det en gång var igen...tack Helena för att du kom med tavlan!
Så kul att den "snokades" fram. Jag blev så glad!
Hänger på väggen som en inspirationskälla!

På bilden står det ju ett plommonträd mitt i, men ni ser ju "skyltfönstret" där nere till vänster.

Sitter två till där, ett uppe och ett till höger nere...Hua!

En lista...med solsken i!

• Det underbaraste idag var att få besked om att en donator är funnen! Tror inget kommer bräcka det på lääääänge!
• Barnen är på sina bästa humör!
• Speciella tjejer är i Sverige och förgyller!
• Det är underbart väder!
• Nu är det bara timmar kvar till jag får krama en efterlängtad...
• Allt känns så bra -helt enkelt, så jag går runt och är tårögd titt som tätt.

Har du sett något konstigt på himmelen någon gång?

Gå in och klicka i "undersökningen" HÄR:http://irrebredin.blogspot.com/
Längst upp till höger finns denna enkät.
Du är anonym.

Så fridfullt...

...med bara svalornas och lärkornas sång som sällskap.
Och där kom visst sädesärlan in i serenaden också.:)
Barnen sover sin sköna sommarlovssovmorgon!
Jag vaknade strax innan sju.
A satt å läste morgontidningen o käkade frukost. När han stack till jobbet klev jag upp, sugen på lite kaffe.
Hm, det gick ju inte att dricka det sura kaffet!
Var ju från igår.
Vilken besvikelse?!
Men "smooooothisen" gjord på bananojordgubb fick mig i någolunda rätt känsla i alla fall.
Nu har jag kollat runt i Aftonbladet, Expressen o mina följebloggar.
Vet att jag borde kommentera o visa mitt intresse men jag har så svårt för det bara.
Här minsann flyter det på med tangenterna men skriva hos andra blir det sirap i fingrarna.
Tycker oftast att mina kommentarer blir konstiga...
Igår var jag rätt hurtig i mitt inlägg va?
Kan tala om att käringa ramlade ihop i en hög efter det! Efter frukosten med barnen.
Kroppen tog tvärslut!
Låg till mellan två o tre på eftermiddagen!
Men som tur é så é ju barnen så stora nu så det funkade rätt bra. Det var väl Emil som rände hos A lite för mycket bara (han stängde öronen när jag påpekade att han kan faktiskt inte ränna där, pappa jobbar!). Sen tog A med dom till stan å käkade. Jag låg ju där i dvalan...blydvalan. Tror inte något annat än en eldsvåda hade fått ur mig därifrån. Jo, att barnen gjort sig illa.
Skönt att A förstår o inte blir sur och grinig!
Har väl lite bly kvar i ådrorna men det är ju semester så det "kvittar la"?
Ha en bra dag. Nu ska jag ner å väcka Moaskruttan för jag pratade nyss med grannflickan som ringde.
Äntligen har tjejerna från Tyskland kommit igen!
Moa kommer att bli överlycklig! Hej so long!

AMAZING! klick härå...

,

Dimma över ängarna...

Just nu...

Sent inatt...

...innan jag kom i säng.
Dels var det busfröna som har kompisar här o de låg och fnitsade länge,
dels var det något som jag trodde var pratat om redan som drog till mig över näsan. Fattade inte ens DÅ att du tog åt dig så. Men vi tar det när vi ses...
Ibland uppstår grejjer man gör/säger/skriver, till något som gör folk illa som man inte ens menar att göra illa och det beklagar jag djupt.
Nähä, inte grubbla mer det gjorde jag inatt så det räcker.
Det är väl märkligt att man sover så oroligt om man grubblar?
Och tankarna fortsätter där man slutade när man somnade. Vaknat titt som tätt.
Sen så här efteråt känns det inte så oöverkomligt, det reder ut sig...men med mörkret kommer oron.
Och med ljuset hoppet...
Och idag är det blå himmel igen och sågljudet utanför varvas med röster, hundskall, fågelkvitter och vad jag tror snart hammarslag. Jag skulle ju få sovmorgon till åtta sades det men hallå?
Kör igång nu då klockan é ju över nio;)
nu är det frukosttajm här, så godmorgon alla sjusovare det är semester!

Nu tar jag kväll...

Ses en annan dag...På min semeeeeeester!

Min älskade saknade morfar!

Foton: Irre Bredin.Han är en av de som betytt mest i mitt liv.
Godhet rakt igenom.
Han gav mig minnen för livet.
Dofterna och ljuden när vi cyklade till badplatsen (Åkers Styckebruk) jag satt antingen på "stången" eller därbak.
Skiftningarna sol/skugga, svalt/varmt, träden och slyn på sidorna av den lilla vägen, doften av varmt gräs och söta smultron, brännässlor och lite dyaktigt lukt vid dikena...ibland hoppade jag av för mina ben var fulla med spring och jag minns även den känslan av varmt sprött gräs i solen och hur det nästan gjorde ont i ankelknölarna när man kom in i skuggan för att det blev kyligare. Lenheten där gräset var borta och ersatt av lera som stampats stenhård av fötter, biltyngd och cyklar...en och annan sten nedtrampad i leran, men man kände skillnaden!
När man kom hem, utsvulten av allt badande lagade han den godaste mannagrynsgröten jag smakat!
Vi åkte till "TANT POSTEN" för han var hus/trädgårdsvakt då de var bortresta. Jag älskade att ströva på deras tomt!
Undrar om de inte hade en setter som vi rastade ibland också om de var borta över dagen bara?
Jag fick följa honom till Allan och Vera och mycket mycket mer!
Han lyssnade tålmodigt och lämnade inte min sida för en sekund!
Delade mina "barnsliga" intressen och hade lika kul han.
Glittret och humorn i hans ögon (det ena med en skadad pupill)
Han var en pärla, en skatt!
Till och med turerna till kyrkogården vart till ett äventyr.
Då fick jag sitta med på moppen modell med tre hjul ni vet. ( invalidmoppe kallad ibland)
Sen bar vi vattenkannor och satte blommor på graven. Vi tittade på de olika stenarna, blommorna. Fick en att känna att man kunde göra allt det han kunde! Han berättade lite då o då om de olika människorna som vilade där, fast mormor hade mera koll där;)
Vi tog lite olika vägar hem.
Det största äventyret med honom gissa vad det var?!
Samhörigheten!
Att bara vara var det bästa!
Allén ner till jordkällaren som var lite spöklik även på dagen, han höll alltid i handen!
Jag sa nog aldrig något om att det var kusligt men jag vet att han förstod!
Han förstod mig där andra blev irriterade!
Han förstod hottentotten Linda.
Han förstod den lilla ilskna, ettriga, osäkra Linda...
När inte andra förstod gjorde han det!
Jag tror aldrig jag märkte att han suckade över mina nycker, någonsin.
Helt enkelt den bästa morfar i världen!
Jag önskar att jag fått känna honom som vuxen!
Och världen bästa mormor och farfar har jag också haft. Bara så ni vet:)!
Farmor finns i Eskilstuna och jag tänker på henne varje dag!

2 gamla...

Sova, äta...klick.

I fältet bredvid kan ni mata fiskarna:)

Klicka på det svarta vattnet och de blir så glada så.
Dra "musen" fram o tillbaka och de följer den...
Mina barn älskar det här. (ett tag)

Jaha...

...ÄNTLIGEN SEMESTER!
Inatt vid tjugo över två kom den där känslan. Bara ett par timmar kvar.
Förväntankänslan...eller var det den italienska buffén vi åt tidigare som spökade, hahaha?
DET var så gott.
Pizzabit till alla, pastasallad, lufttorkad skinka, fläskfilé, ciabatta, kiwi, salladsblad och de där små små goda gula underbart goda frukterna jag alltid glömmer namnet på, melon, tomat med mozarella...
Vid hemgång kraxade en kråka att johohoorå, ni är snart här igen. Det går SÅÅÅÅÅ fort.
Jag höll för öronen och vände ryggen åt den "leende".
Inte skulle denna negativa människa få förta lyckan inte?!
DÅ blev det semester!
Jag behöver inte tänka på stället på tre veckor.
Bort!

Sommarljuden utanför är "öronbedövande". På ett bra sätt.
Nya grannarna panelar om och målar huset. I en rasande fart har det gått dessutom. På bara några få dagar. Vad gör lite hammarslag när det är en fröjd att se framstegen?
Och idel glada ansikten.
Och för bara en stund sedan hörde jag lärkans speciella kvitter. Tänk att jag aldrig får se den lilla rackaren? På nära håll och inte i en bok...
Ända sedan jag var liten har det ljudet varit sommar för mig.
Ocg det började ute hos morbror Eriks (mormors brorsa) och moster Majas sommarstuga utanför Nyköping, Rundtuna. Det var sädesfält runt om och där höll sommarljuden till. Upp och ner for de i fälten. Rakt upp i sång och rakt ner och borta, fortfarande ljuvligt kvittrande. Jag smög på dom men där gick jag bet.
Kom aldrig så nära som jag ville.
Men små skogsmössen hann inte fly ifrån mig. Fast det var hemma hos mormor och morfar det, i Hagalund i Åker. Det fanns/finns ett berg strax innan bron där det går/gick en grusväg upp mot bla militärbaracker, skjutbana, några hus med har jag för mig... vid krutbruket som det vimlade av de söta små vännerna. Varje gång jag gick dit såg jag minst ett par springa omkring. Jag fångade in och tittade och kelade med dom. En gång stoppade jag en i bröstfickan på min tunna bruna myspysjacka och knatade hem till morfar och skulle visa. Han var inte hemma just då men jag snokade upp honom hos grannarna i huslängan längre ner och där låg vi sen på knä på trappan, morfar och jag och granntanten och försökte mata den stackars lilla varelsen med de stora klotrunda ögonen, med bröd o ost:)
Sen tittade morfar på mig och sade att nu vill nog den lilla tillbaka hem. Och då blev det en färd i bröstfickan och hem igen till berget. Han var ju för härlig morfar! Istället för att bums få mig att släppa den fri engagerade han sig i min fashination för det lilla livet och kröp runt på knä han med. Jag blir riktigt rörd när jag tänker på det. Underbara, älskade, saknade morfar!
Och när jag släppte ner den flög den i stora snabba skutt bort i långa gräset. Förmodligen med både hjärtsnörp och en evig fobi för små lintottflickor och deras fickor.

OKEY! Klicka här. Riskfritt.

Sista rycket nurå!
Tio timmar inatt och tolv imorgon natt!
Sen kysser jag fabriken förväl ett tag...Jisses så gutt!
Jag är lika förbanskat seg i kroppen idag men humöret har vänt, tack o lov för det.
Jag vill ta hela världen i famn...see you later. Imorrn;)

Badplats med utsikt.

Det mullrade i fjärran den här dagen och kunde utläsa av en annans blogg att det visst var rätt pangigt där denna afton och en del utryckningar för brandkåren där då;)...

NU blir det väl ramaskri...barnförbjudet klick HÄR.

...med tanke på musiken som ligger till höger här?
Men jag älskar musiken och hans röst!
Texten lägger jag inte så stor vikt vid.
Många kallar dom för "djävulsdyrkare o satanister", jag tycker det är skön musik bara.
Obs, jag kan inte välja bitar, bara grupp eller ett sökord, för det hade hamnat andra låtar i spelraden med den här gruppen.
OBS igen jag är inte dyrkare åt det onda hållet bara en vanlig bitch!

En tatuering istället kanske?

Kanske får något av det här "stickas!" in i huden på mig någon dag...fast jag är över trettio och ingen gjort än?

Någon sa en gång att har man inte gjort sin första tatuering innan trettio behöver man inte göra det sen heller? HM!?

Indianmotiv är säkert inte "inne" nu men vem bryr sig?

Snart ses vi, mor...

Jag saknar dig...

Fåglar med tofsar på huvudet...