Nästan utrotade, läs här:http://www.aftonbladet.se/nyheter/article2356589.ab
Det känns konstigt att tänka på? Om det bara var tvåtusen kvar av oss, då måste vi väl kunna hjälpa utrotningshotade djur som är nere i samma antal? Beroende på om det finns de rätta förutsättningarna i naturen förstås. Men vi kanske förstört för mycket redan? Tagit för stor plats...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Populära inlägg
-
Nu ska vi åka å ge barnen sista sprutan mot grisflunsan...
-
...Emil på sitt håll, Vaggeryd närmare bestämt och jag följde med Moa till Målilla. Tjejerna kämpade otroligt bra men den första matchen slu...
-
Det var vad jag behövde. Han har masserat, känt och klämt. Inte skönt. Att något som gör så ont kan kan vara så skönt efteråt? Och befriande...
-
Direkt jag klev ur bilen bredvid trekanten med gula blommorna hörde jag det dova surret och jag rös från topp till tå. Nästan omgående får j...
-
Det var sång, vårtal, korv med bröd, skratt och raketer. Men ingen eld. Holsbybrunn stod över det. Och vi frös om fingrarna. Så knasigt det ...
-
Det här är tre av de fem som kommer från äggkläckningsmaskinen. Alla lever och ger Valdemar fullt upp,) Igår när jag städade hos dom flög ...
-
Inget ovanligt med det i och för sig. Men det var en arbetskamrat från förr.( från Nyboholmstiden, slutade där-95) Ville bjuda hem mig på en...
-
Jag har feberrosor på kind och svidig hals, knarrvärk i leder. Skallavärk. Nu har det gått runt hela familjen. Ses...
-
Så här såg det ut hos oss. Det var riktigt mysigt. Ungarna tyckte det var kul att förbereda med ljus och så. Då är det annat vid strömavbro...

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar