Man ska inte tro det värsta om lastbilschaffisen, men kalla kårar kryper utmed min ryggrad. Ni som inte läst på Lindas sidor på www.fyrbackensgreyhound.se
gå in å kolla på Promenaden på landsvägen. Mina tankar går dit titt som tätt nu när man läser om Engla. Jag är VERKLIGEN glad att jag stack därifrån! Lilla Englagumman jag tänker på dig så mycket! Måtte den skyldiga åka dit så det smäller om det VEM det än är! Jag var 16 år och sprang snabbt. Engla så liten, oskyldig och så nära hemmet. Vad ont kan hända då? Åh jag blir så där arg igen. Hur har någon mage?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Populära inlägg
-
04:30 skakar världen igång igen. ( vibrationen i mobiltelefonen) Det är ett slit och släp:) Ha det bra och natti alla bloggläsare.
-
Vad är det äckligaste DU vet? Eller varit med om? Ni får en stund att klura på det för det tar ett tag innan mitt inlägg kommer. Jag har det...
-
-Nu får jag aldrig krama honom eller se honom en sista gång! Tårarna rann tätt nedför kinderna och jag vaggade henne i min famn. Fanns inte ...
-
DET var maffigt! Armarna kastades rakt upp och barren på taket tokregnade ner:).
-
...där till höger...
-
DÄR drog du mig rejält vid näsan må jag säga! Snacka om långa ledningar. Får väl säga som en känd person sa: Jag är alltid blondin i hårrött...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar