Usch, vilka olyckor det kan ske när det är barn med i bilden!
Det är så det är.
Men inte tror man att en sådan otroligt rolig lek som att fara ner i en vattenrutschkana ska kunna orsaka skador som dessa!?
Brännmärken o skrubbsår och kallsupar möjligtvis.
Men allt kan vara farligt om det blir/görs på fel sätt?
Det finns regler hur man ska åka i en sådan rutschkana.
Nu låter det på mig som att han får skylla sig själv men si så menar jag inte alls.
Men barn glömmer.
De testar.
Allt är spännande.
Att ta risker och försöka nå "nya höjder" ingår liksom i deras "repertoar" i livet.
Jag undrar om mamma o pappa någonsin släppt ut mig, brorsan o lillesyrran om de vetat vilka risker vi tog ibland? I skogen, trafiken, ja överallt!
Nja, kanske inte lillasyrran men brorsan och jag i alla fall;).
Och i mitt fall var det ån som lockade mest.
Kände mig hemma där på något vis.
Och som vanligt var det djurlivet där bredvid och i som var intressantast.
Inte själva vattnet så mycket kanske.
Fåglar, minkar, fjärilar, trollsländor, rådjur, ormar, grodor..............jag hade tur!
Måååånga gånger!
Där barn finns sker olyckor.
Olyckliga olyckor.
Ruskiga olyckor.
Harmlösa olyckor.
Olyckor som KUNDE hänt men inte hände.
Olyckor sker så länge barn är nyfikna och vill utforska livet.
Men såklart så lider jag med föräldrar vars barn råkar illa ut!
Och barn förolyckas ibland av sin utforskarlust.
Fruktansvärt!
Just nu är jag livrädd att Emil ska klättra ända längst upp i lyktstolparna här utanför på gatan men jag har sagt att det är livsfarligt, måååånga gånger!
Hoppas han inte glömmer.
Jag vet också att bara för att bevisa för sig själv att han kan fast han innerst inne VET redan så kommer han ändå att testa.
Någon gång.
Och jag kan bara hoppas attt jag är i närheten om han faller med huvudet före rakt i asfalten och kan hjälpa honom!
HELST vill jag ju kunna se i tid vad han sysslar med och stoppa dumheterna men hur stor är den chansen tror ni?
Han är åtta år och går ju inte i koppel!
lördag 15 augusti 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Populära inlägg
-
Direkt jag klev ur bilen bredvid trekanten med gula blommorna hörde jag det dova surret och jag rös från topp till tå. Nästan omgående får j...
-
När jag gick ut till lådan å hämtade tidningen blåste det ljumma vindar genom husen på Missionsgatan. Så skönt det var! Trodde ju jag skulle...
-
varit lång och innehållsrik. Fått mycket gjort här hemma mellan varven. Tankarna har varit ofta, ofta på ett speciellt ställe. Jag har vänta...
-
När man är nere är det bara att börja klättra, var det någon som sa! Nu gör jag det! Hej så länge!
-
Jag har ju sagt att jag är en hejjare på att minnas ansikten? Om jag så bara möter någon, någonstans, någongång. Det är inte så roligt alla ...
-
ligger magsjuk. Feber.
-
Möte innan jobbet idag. Börjar ett. "Ramidamdan" kommer vid tolvåtjugosnåret så tar vi sällskap dit. Även om vi inte alltid pratar...
-
Benny ! Vid halvelvatiden på fm stoppade jag in honom i buren och det var med en klump i halsen som jag rattade in mot veterinären igen. A o...
-
Efter att ägnat halva dagen åt egna grubblerier lägger jag det åt sidan och tar några djupa andetag och blundar. Det världsliga får ge vika...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar