95 år fick hon bli. Igår natt gick hon bort. Så lik min morfar.
Varenda gång jag passerade Strängnäs drog blicken mot det ställe hon bodde. Tänkte varje gång att det skulle vara kul att träffa henne igen. Nu blir det inte så. Min blick kommer ändå att vändas dit nästa gång jag drar förbi, mot kyrkogården till momor och morfar eller Mariefred eller Åkersstyckebruk. Fast man brukar ta hela rundan när man ändå är där för annars känns det tomt...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Populära inlägg
-
Med ryggen alltså! I flera dagar har den varit ytterst nära att låsa sig totalt strax nedanför revbenen där min böj in börjar. Svanken blir ...
-
Minut för minut. Du kan. Timme för timme. Då händer det grejjer. Dag för dag. Så löser det sig. Jag vet. Tänk,- jag har gjort det förut. Jag...
-
...Emil på sitt håll, Vaggeryd närmare bestämt och jag följde med Moa till Målilla. Tjejerna kämpade otroligt bra men den första matchen slu...
-
...något du får höra har troligen friserats en hel del av den person som förmedlar det, så du gör nog rätt i att ifrågasaätta ett och annat....
-
.jpg)
Ja, då har vi haft tio år tillsammans. 21 Maj är vårat datum! Vi blev tillsammans då - 98. Förlovade oss då - 00. Så knöt vi de giltiga ban... -
.jpg)
Foton: LF Den översta snigeln tog jag kort på runt nio igår kväll å det var fortfarande ljust ute. "Sniglade" sig över de ljusa, ... -
.jpg)
Så han förevigade frisyren... Kan tala om att det till och med drar i ögonfransarna, så statiskt é de. -
Jag behöver väl inte tala om vilken som är fejk? (klicka på bilden) se även här i ett tidigare inlägg http://lindafriman.blogspot.com/2008/...
.jpg)
.jpg)
.jpg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar