Från anteckningar från när jag vaknade...En svart konformad blixt slår ut transf i en telestolpe. Sågs som i slowmotion.
Såg ut som tomtebloss runt om den i ett svart gnisterregn men som ändå lyste upp!
Det åskar. Fast solen skiner. Jag såg allt från luften. Jag flyger. Det är kuperat landskap. Gröna lummiga ledningsgator. Stenrösen. Blixtrar överallt.
Jag är livrädd men kan inte styra "flygningen" på något vis. Något styr mig, för mig vidare. Någon är vid min sida men jag ser inget förutom kläder som fladdrar. Jag far genom luften i en rasande fart, ibland oroande lågt, ibland fasansfullt högt, får svindel men det är ändå vackert!
Det är väldigt fascinerande. Kommer till en by.
Plötsligt är jag på marken vid en liten stuga. Står framför en stentrapp. Där finns en präst med sin fru och markant lugna, trygga barn. Allt andas frid där. När jag går in i stugan ligger en get som är blåsvart i färg, invid högra väggen och den idisslar. Den har trampat sönder en glödlampa från en svart kandelaberaktig ljuslampett men är inte skadad . I lampetten sitter nu ett vitt stearinljus med svart låga. Men det lyser upp ändå...
Prästen försöker få mig att ta hand om barnen och som en gentjänst vill han hjälpa mig att sluta flyga. Jag sitter på en sten och ska försöka ta ett beslut när jag återigen plötsligt är högt, högt upp och kan inte komma ner...men jag är inte rädd längre, känner mig fri.
Där slutade drömmen!
Det konstigaste var att blixten och ljuslågan var svarta men fick ändå omgivningen att lysa upp?
Och nu vet jag hur det känns att flyga. Det var häftigt!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Populära inlägg
-
Så här många besök är jag inte van vid... typ 10 om dagen annars. Kan någon svara?
-
Vad ser ni? Hur upplever ni den? Jag får en känsla av något men vad tänker jag inte tala om...än...och får jag inte minst fem svar , anonym ...
-
...trodde jag i alla fall att det här var när jag såg den. Nu efter att ha tittat i min bok vet jag inte längre. Någon annan som vet?
-
På Aftonbladet kan man nu läsa om vad jag såg på en TV-dokumentär för ett flertal år sedan. Tycker mig se mer och mer sådant i tidningen...g...
-
Jag har ju sagt att jag är en hejjare på att minnas ansikten? Om jag så bara möter någon, någonstans, någongång. Det är inte så roligt alla ...
-
Blir det inte så stora ansträngningar, men promenaden ska bli av lite senare. Drygt två ton...det känns i armarna kan jag lova er! Pappsen v...
-
Ni vet, till höger i bloggen...se och hör. Vilken version är bäst . Kom igen, tyck till...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar