jag är i en lägenhet som ligger i marknivå. Den återkommer ofta i mina drömmar. Utanför är det trottoar och lägenheten står i en lutning så det är en häftig utsikt med en värld som lutar.( kan inte vara så bra att bygga en lägenhet så med tanke på fuktskador.) På andra sidan när man tittar ut är det bara en meter utanfö att gå på med gräs, sedan en brant slänt ca två meter upp med diverse häckar och sly. Ovanför det är det ett järnvägsspår.
I en korsning lite längre bort är det både station och en liten kvartersbutik.
Nåja, till denna drömmen igen.
Telefonen ringer och en äldre dam med Västervikdialekt skäller ut mig totalt!
- Du ska sluta skriva i tidningen om sådant snusk!
- Vaddå, undrar jag? Jag har inte skrivit i någon tidning...
- Du heter väl Linda Friman?
- Ja, det nekar jag inte till.
Här har jag plockat bort en lång mening hon säger, för den lämpar sig inte här; fast det handlar inte om sex eller smuts fast hon talar om snusk och varför hon sa så vet jag inte.)
Hon malde på i det oändliga och jag försökte lista ut vad som hon talade om...
Till slut fick jag henne i alla fall att förstå att jag inte skickat in något till någon tidning.
Vi lade på.
Sen sprang jag ner till affären i korsningen och letade igenom tidningarna.
I en av dom hittar jag en rubrik: Linda- helt enkelt!
?
Jag går ut och läser samtidigt artikeln som är består av ett ihopaplockat virrvarr av mina blogginlägg. Bara lösryckta meningar tagna ur sina sammanhang.
När jag tar ner tidningen från ansiktet och ser ner mot min lägenhet är det en äldre herre som sticker till mig en pocketbok.
- Här, den ingår i tidningen du glömde den!
- Eh, tack? svararde jag och det första jag får se på den är olika Bloggnamn, bla mitt.
När jag öppnar boken är det sida efter sida med inlägg jag skrivit.
Och bilder till som inte är mina egna. Fick inläggen att bli något helt annat än de var.
Jag springer hem och kastar mig på telefonen och morsan kommer på stört.
När hon läser boken blir ansiktet kritvitt och hon utbrister:
- De har snott din blogg! Ring Clas, han vet hur du ska gå tillväga!
Där vaknade jag...
Jag hade gärna velat se fortsättningen på den drömmen men så är det jämt.
Vaknar alltid när det drar ihop sig för slutspurt eller är som mest spännande! HM!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Populära inlägg
-
Så här många besök är jag inte van vid... typ 10 om dagen annars. Kan någon svara?
-
Vad ser ni? Hur upplever ni den? Jag får en känsla av något men vad tänker jag inte tala om...än...och får jag inte minst fem svar , anonym ...
-
...trodde jag i alla fall att det här var när jag såg den. Nu efter att ha tittat i min bok vet jag inte längre. Någon annan som vet?
-
På Aftonbladet kan man nu läsa om vad jag såg på en TV-dokumentär för ett flertal år sedan. Tycker mig se mer och mer sådant i tidningen...g...
-
Jag har ju sagt att jag är en hejjare på att minnas ansikten? Om jag så bara möter någon, någonstans, någongång. Det är inte så roligt alla ...
-
Blir det inte så stora ansträngningar, men promenaden ska bli av lite senare. Drygt två ton...det känns i armarna kan jag lova er! Pappsen v...
-
Ni vet, till höger i bloggen...se och hör. Vilken version är bäst . Kom igen, tyck till...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar