Den här hörde jag på en av bloggarna jag följer och när jag lyssnade på den rann flera dagars mörker av mig...
Det har varit tufft på jobbet o just nu är ryggen i ett slags krampläge. Benen är som stolpar. Svullna dygnet runt.
Och jag är trött o jädrigt retlig så...den här låten hjälpte.
Det är frivecka igen. Tack o lov!
Och det är för tyst här just nu.
Nu drar jag på stereon o läser något.
Igentligen skulle "långa slangen" behöva ta en fight med golven just nu men det får va, jag klarar ju inte ens av att lassa in i diskmasinen med den här ryggen.
Och det här inlägget skriver jag stående hahaha. Ha de.
torsdag 28 maj 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Populära inlägg
-
Så här många besök är jag inte van vid... typ 10 om dagen annars. Kan någon svara?
-
Vad ser ni? Hur upplever ni den? Jag får en känsla av något men vad tänker jag inte tala om...än...och får jag inte minst fem svar , anonym ...
-
...trodde jag i alla fall att det här var när jag såg den. Nu efter att ha tittat i min bok vet jag inte längre. Någon annan som vet?
-
På Aftonbladet kan man nu läsa om vad jag såg på en TV-dokumentär för ett flertal år sedan. Tycker mig se mer och mer sådant i tidningen...g...
-
Jag har ju sagt att jag är en hejjare på att minnas ansikten? Om jag så bara möter någon, någonstans, någongång. Det är inte så roligt alla ...
-
Blir det inte så stora ansträngningar, men promenaden ska bli av lite senare. Drygt två ton...det känns i armarna kan jag lova er! Pappsen v...
-
Ni vet, till höger i bloggen...se och hör. Vilken version är bäst . Kom igen, tyck till...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar