Snacka om att jag kommer att ha svårt att sälja/ ge bort ungarna!
Jag älskar dom ju allihop. Men, men...en från varje kull blir kvar iaf:)
Minst, hahahahahaha!
Nästa år blir det utbyggnad av voljären.
Då kommer den att få samma form som själva skjulet har och ännu lite (ca 1 m) längre än det är nu.
Nu har jag ju fått känna in hur det är.
Det kan alltid bli bättre!
En egen avdelning för häckning står också på önskelistan.
Ingen inavel här inte!
Och med de här kullarna som blivit i år blir det inga problem att se skillnad på dom, tror jag.
Jag ska ändå skriva ner ordentligt och fotografera dom vartefter.
En otrolig mångfald av olika färger och teckningar.
Det är bara två hittills som har liknande färger och teckning.
Med de som inte är lika långt i utvecklingen av fjädrar kan jag ju inte svara på än förstås.
Hur många fåglar ska jag ha undrar ni säkert?
Lugn.
Jag kommer hålla mig runt 20-30.
Och om ni fick se hur de sitter i flock ute och hör dem skulle ni förstå och aldrig skaffa bara ett par i en liten bur!
Och visst är det ju roligare att få egna ungar och så småningom ha en flock som man vet allt om redan från början?
Att få se dom som nykläckta och komma ut ur holken sen är verkligen fascinerande!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Populära inlägg
-
04:30 skakar världen igång igen. ( vibrationen i mobiltelefonen) Det är ett slit och släp:) Ha det bra och natti alla bloggläsare.
-
Vad är det äckligaste DU vet? Eller varit med om? Ni får en stund att klura på det för det tar ett tag innan mitt inlägg kommer. Jag har det...
-
-Nu får jag aldrig krama honom eller se honom en sista gång! Tårarna rann tätt nedför kinderna och jag vaggade henne i min famn. Fanns inte ...
-
DET var maffigt! Armarna kastades rakt upp och barren på taket tokregnade ner:).
-
...där till höger...
-
DÄR drog du mig rejält vid näsan må jag säga! Snacka om långa ledningar. Får väl säga som en känd person sa: Jag är alltid blondin i hårrött...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar