Som vanligt då det är lite speciellt är Emil väldigt lättväckt.
Idag när jag kom fram till sängen och sträckte fram handen mot honom vänder han sig om med ett ryck och ser på mig med stooora ögon.
Flinar lite.
- Blev du rädd?
Sen var det upp och hoppa.
- Det är första luckan idag!
Så det var därför.
Adventskalenderluckeöppning ju!
Moa segade lite men var på ett sprudlande humör när hon kom upp.
Så idag började det bra.
Igår var en mindre bra dag.
Energierna på jobbet var i botten!
I alla fall maskinmässigt.
Det var ett evigt slit för pengarna kan jag lova och när det var närmare slutet på skiftet var det massor att göra. Jag hade en stund tidigare vält en trave med pall med trucken.
Det var traven bakom den jag tog som följde med.
Naturligtvis hjälpte jag till att plocka upp den igen innan jag gick hem.
Men det var en sådan där dag där det hände så många konstiga fel.
Fel man aldrig varit ute för förut.
Jag sade innan jag packade ihop att:
- Fattas bara att bilen stannar på vägen hem.
- Haha, då får du ringa någon annan, sa reparatören/ resursen som hjälpt mig ett otal gånger under skiftet.
- Ja, jag lovar svarade jag å flinade.
Jag kom hem utan problem...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Populära inlägg
-
Direkt jag klev ur bilen bredvid trekanten med gula blommorna hörde jag det dova surret och jag rös från topp till tå. Nästan omgående får j...
-
När jag gick ut till lådan å hämtade tidningen blåste det ljumma vindar genom husen på Missionsgatan. Så skönt det var! Trodde ju jag skulle...
-
varit lång och innehållsrik. Fått mycket gjort här hemma mellan varven. Tankarna har varit ofta, ofta på ett speciellt ställe. Jag har vänta...
-
När man är nere är det bara att börja klättra, var det någon som sa! Nu gör jag det! Hej så länge!
-
Jag har ju sagt att jag är en hejjare på att minnas ansikten? Om jag så bara möter någon, någonstans, någongång. Det är inte så roligt alla ...
-
ligger magsjuk. Feber.
-
Möte innan jobbet idag. Börjar ett. "Ramidamdan" kommer vid tolvåtjugosnåret så tar vi sällskap dit. Även om vi inte alltid pratar...
-
Benny ! Vid halvelvatiden på fm stoppade jag in honom i buren och det var med en klump i halsen som jag rattade in mot veterinären igen. A o...
-
Efter att ägnat halva dagen åt egna grubblerier lägger jag det åt sidan och tar några djupa andetag och blundar. Det världsliga får ge vika...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar