På baksidan av vårat hus utanför balkongen...

...ligger att annat hus rätt så nära.
När jag sitter här vid datorn som jag nu har i köket och kan se ut i en bit natur, händer det väldigt ofta att jag får se en fågel eller nåt jag måste försöka få en bra bild på.
Svisch, måste jag ju upp på balkongen om flygriktningen är däråt.
Men stackars dom som bor där på övervåningen i det andra huset!
Nyss riktade jag kameran strax över deras tak för att kanske kunna "knäppa" en ensam svan som flög förbi.
Tittade någon ut därifrån måste det ju se ut som om jag GLOR rätt in till dom?
Jag MÅSTE ta ett snack med dom innan de anmäler mig för fönstertitteri;)!
Ibland har jag faktiskt det!
Man ser inte längre in än blommorna på fönsterbrädan ändå. Bakom är det svart.
Men det är för att se om de ser mig och jag kan vinka och peka på vad jag sysslar med.
Nja, det här känns ohållbart.
Jag måste prata med de stackars grannarna.
Eller hur?