ALDRIG mer!

Varför, varför, varför?
När ska jag börja lita på min instinkt?
I tisdagskväll satte jag batteriet till "Nicke" på laddning.
Tänkte att jag skulle ta med den när jag åker till jobbet hädanefter.
Kände bara så...
Och så i sista minuten igår innan jag åkte så ÄNDRADE jag mig.
Äh, tänkte jag bara.
POFF!
Så fick jag ångra det DIREKT då en STOR pippi flög upp mellan mig och bilen framför!
EN HAVSÖRN!
Tror ni jag svor inombords eller?
Vände och åkte tillbaka.
Där satt den!
Jag satt å fipplade med min lilla mobilkamera och insåg att jag inte hittade någon zoom på den idag heller.
Skulle jag åka hem å hämta Nicke å hoppas att fågeln var kvar?
Ännu ett val jag ångrar...
Jag åkte inte hem!
Satt kvar och tittade. Antagligen hade den ett "byte" liggandes där jag sett den flyga upp ifrån, för den ville inte lämna området men visade tydligt att jag inte var en populär åskådare.
Den flög från träd till träd i en cirkel runt mig.

I flera timmar efteråt gick jag som i ett rus på jobbet.
Owe hjälpte mig att hitta ordförande (ornitolog) Kennets telefonnr.
Han kunde bekräfta att det i den trakten visst var en äldre havsörnshannes "revir."
Sen flera år tillbaka faktiskt.

Då var det med STÖRSTA sannolikhet den jag såg redan för ett par år sedan flyga över mig bara några hundra meter efter där jag såg den igår:)
Kul!
Att jag VET vad jag ser, menar jag.

Det finns ju alltid de som tvivlar, men...

Vi pratade om allt möjligt och jag frågade om jag inte kunde få följa med på ringmärkning av fåglar någon gång?
Johodå, visst fick jag det!
Vi pratade om alla möjliga djur inte bara fåglar, så det blir nog väldigt intessant att få träffa honom...
Så ALDRIG mer åker jag utan min kamera!
Hoppas jag...klicka på bilderna.