Visst är hon fin?

Första gången med stor publik...(Klicka HÄR för att läsa om musikskolan.)

...Emil har ju börjat spela trombon.
Igår var det dags för första stora konserten i fullsatt aula på Withalaskolan i Vetlanda.
Det var alla förstaårare på musikskolan som var där...sångare, gitarrister och div blåsinstrument.
Jädrars vad duktiga de är!
Och modiga!
I tur och ordning fick de gå upp och spela och sjunga.
Då Emil spelade var de tre killar på trombon och tre med trumpet.
Vilket ös!
Några kusiner fanns där också och man blev så stolt över de goa barnen!
Två av dem sjöng och en spelade saxofon.
Som slutnummer gick alla upp med sina instrument.
WOW!

En spänd men förväntansfull grabb som strax skall upp på scen.

Väl på plats gav han järnet!
Det gick jättebra :-)

Pratglad Kakariki...

När jag kom fram med kameran satt han och mumsade på björkknoppar...

Men så fick han syn på mig och var ju tvungen att börja prata naturligtvis. Då mitt i konversationen tappar han godiset han mumsade på men märkte inte det. När han pladdrat färdigt förde han foten upp till näbben och skulle fortsätta äta och såg sig snopet omkring när det inte fanns kvar! Vad jag skrattade :)

Påhittig engelsk undulathona!

Hos oss bor det två engelska donnor som av en anledningen inte kan kan ta hand om sina ungar rätt. De ligger för tungt o ihjäl dom helt enkelt och endaste en av flera har överlevt deras oömma behandlingar.
Det är Lille Svarten som förresten inte är liten längre utan kurtiserar en fin hona för fullt just nu. Sen att hans fötter inte riktigt ser ut som de ska är ju en annan historia. ( vilka jag också skyller på sin tunga mor)
Nåja, därför får de inte häcka mera...

NU ska jag komma till den faktiska historien här.
Vaktelhönan ligger på ägg igen!
Sedan en vecka tillbaka ungefär.
Häromdagen när jag kom in sprang hon oroligt fram och tillbaka och jag smög ut igen.
Ville ju låta henne gå tillbaks till sitt bo som hon denna gång har gömt i halmen i bortre hörnet.
Man ser bara hennes huvud sticka opp ibland när man kommer in där.
Men oftast ligger hon helt gömd.

När jag kom in igen efter en stund satt en av de engelska honorna där uppe över vaktelns bo.
Vakteln hade åter lagt sig för hon syntes inte till.
Jag tänkte inte mera på det förrns nu idag när jag skulle in och städa.
Jag lät undulaterna flyga ut och tog in vaktlarna i ett mindre utrymme så länge.
Ut med det gamla och in med nytt.
Boet lämnade jag naturligtvis orört!
Det hörnet får vara tills allt är klart där:)
Men jag måste ju ta hand om resten....

Jag var ju tvungen att kolla lite på hennes ägg, räkna.
Och vad fick jag se?
Jo, i utkanten av äggen men ändå tillsammans med dem ligger ett litet vitt undulatägg!
Rackarns undulat, hahahahaha, hon har tjyvlagt ett ägg där!
Och vaktelhönan ligger gladeligen på detta också som det verkar:)
Vad ska jag ta mig till med det?.... Hjälp!
Vad jag kan räkna till så är det alltså tio vaktel och ett fint litet undulatägg där.
Det blir fullt upp m.a.o! ( undulatägget blir det inget med, ska plocka ut det)
Ville bara visa er.
Så kan det gå när man försöker hindra naturens gång.

Lite hjälp...

....med vad det här är....tack.

Mars månad...

...jo tack!
Med den kommer skrikande och revirmärkande hankatter och gör allt de kan för att göra livet surt för en!
Nackdelen med de annars så goa husdjuren.
Det stinker kattpiss i hela vårat hus just nu.
Två av de rivaliserande katterna som håller till här går runt huset, skriker och markerar varenda natt.
De t.o.m kommer in och skvätter vid dörrarna och äter ur våra katters matskålar!
Jag har skrämt ut dem flera ggr.
Särskilt den vitfläckliga!
Härom sistens slogs de till och från hela kvällen och natten och på morgonkvisten fick jag en bild genom rutan på dom.
Då var klockan runt halv fyra, fyra.......

(Våra tre satt i fönsterna på första parkett och glodde storögt på dem.
De får gå ut på kvällen en stund men sedan får de hålla sig inne.
Vill inte ha dom sönderrivna!
Och de vill inte gå ut heller....ligger hellre och sover hos oss i sängarna nere vid fötterna :).)

........Till slut sprang jag ut och skrämde iväg dem och stanken av kattskit slog emot då jag öppnade dörren.
Av bilden att döma trodde vi att nu skulle de hålla sig hemma och slicka sina sår några dagar så vi skulle få lite lugn och ro.
Det sket sig!
Inatt var de här igen...
Så nu stängs kattluckan på heltid tills det värsta vårruset lagt sig!

En variant...

...är ju att lägga sig i blomman för att komma åt allt det goda ;-)