NU...

...är Ozzypånken opererad:)!
Allt gick bra.
Visserligen var det allvarligare än de trodde igår.Det syntes inte på röntgen.
När de öppnade fanns det en del flisor som lossnat från benet men de fick vara kvar, de lade dem tillrätta och ska förhoppningsvis växa fast igen och de satte ett stift/skruv i det som behövdes.
Sen fick han någon sorts gipsskena och ett fint bandage.
Han får stanna över natten eftersom den starka narkosen inte släppt tillräckligt.
Men så skönt att det är klart:)!
Imorgon ska de se hur han går med gipsskenan innan han får åka hem.
De andra hundarna känner att det är något som fattas när han är borta.
Så det blir nog ett evigt "snufsande" när han kommer hem.
Och till helgen väntas något nytt för flocken;)!
Ska bli intressant det åsså!
Önskar ibland att det inte är så långt mellan oss!
Det tar ju mer än en pissekvart att köra trettio mil.
Fast det brukar gå rätt bra när man väl satt sig i och börjar åka men i alla fall...

Vidare här nere på Smålandsfronten då? Så fick vi stor hjälp av urgulliga Robban på PTR att få in pallarna med pelletssäckarna som stått här utanför sedan i somras.
Kändes faktiskt som en sten föll från mitt bröst.
Jag är så tacksam!
Jag törs verkligen inte hålla på att bångla med det med den här ryggen!
De väger bara sexton kilo styck men det var fyra ton som lassades ner idag!
Nu klarar vi oss ett tag!