Så blev det...

...en liten ofrivillig sovmorgon denna onsdag.
Moa väckte mig.
- Ska vi inte gå upp nu, mamma?
Jag slog upp mina grå.
Glodde i taket några sekunder. Försökte få lite få lite fokus på de röda siffrorna som dansade där.
Det är den bästa klockan jag haft. Jag behöver inte vrida på huvudet för att se PÅ klockan om jag ligger på rygg (och snarkar) det är bara att öppna ögonen som sagt och glo upp. Kanske skulle jag pröva att ställa den på ringning istället för att lita på mobilen, vilket inte går!
Hur som helst.
Siffrorna som stod där visade på 07:28.
Inte världens försovning men ca fyrtio minuter så där.
Jag måste ju få kaffe i mig normalt för att folk ska kunna ha med mig att göra.
Läsa tidningen...
Emil har jag nog inte fått upp så snabbt sen han började i ettan;)
Han ska ju sträcka sig huuuur länge som helst annars.
- Har det ringit in än? kvittrade han när han kastade sig upp.
När vi kom ner var Mosing påklädd och sjöng.
Är det det här som krävs för att barnen ska vara på gott humör på mornarna kan jag tänka mig att försova mig oftare:)
Önskar en bra onsdag till er som läser.