Linda- Helt enkelt

torsdag 3 juli 2008

onsdag 2 juli 2008

Emil och hans kompis stod vid grannens häck o viftade och jag frågade vad de pysslade med.
Där låg en stor snok (ca75-80 cm) och den låg risigt till. Grannkatterna Gustav och Harry var på den hela tiden. Jag bad barnen gå därifrån och sprang o hämtade kameran för katterna var bortskrämda. Men tydligen så dök de på den "lilla" stackaren omedelbart när jag kommit ur synhåll. När jag kom tillbaka trodde jag den var död redan. Men så avslöjade den sig med sin kluvna tunga. Jag fick tag i en gren och drog försiktigt fram den. Helt slirkig var den .Lealös, haha. Inga större synliga skador. jag tog den försiktigt bakom huvudet och lyfte upp den. Såg att den bara fejkade, så jag tänkte att på den lilla "ön" i bäcken har den en chans.(de simmar bra) Men till saken hör att det är väldigt branta kanter ner till bäcken(Ca 2 m) så det skulle bli att kasta över den till ön. men där var tjockt gräs o sly så om jag kastar "mjukt" skulle det nog gå bra...kastet blev mjukt nog. Suck, gissa? Ormstackaren blev hängande i en klyka i slyn! Nu hängde jag den istället! Jag blev förtvivlad tills jag såg att den slingrat sig fast. Det gick bra! Men jag gick ändå och kollade nu ikväll. Ner för den i mitt tycke bästa delen av branten. Men kanten gick sönder och sand, sten och Linda åkte kana ner. Landade rakt bland brännässlor. Naturligtvis! Hoppade över på stenarna i bäcken och kollade runt där jag senast såg den. Borta...hoppas den inte har allt för ont och mår bättre än om katterna fått bestämma! NATTI!

Molle 3 månader.

Från knopp till blomma.

Den är en riktig "Sagoblomma".

Klicka på bilderna får ni se! Mmmm...

Kors och tvärs.

Man kan inte säga, sol från klarblå himmel, igentligen...överallt syns dessa "streck"! Räknade till 18 färska sådana vid 20.00 igår kväll. Sorgligt. Kan inte världen enas om att ha en flygfri dag i veckan? Både miljömässigt och för att man ska få se himmeln som den ska se ut!

tisdag 1 juli 2008

Nostalgihundar...

Dida dansar med mig 4 aug 97. ( irre o owes hundar)Foto: Irre.

Dida, Saga och Witha. Och lilla jag.

Foto på Bus och mig: Stig Olsson.

Min goa söta BUS! Han lever ännu och mår bra...föddes maj 95 och var min ett tag. Han var den sötaste lilla tax man kan tänka sig. MEN så blyg. Mina älsklingsstövlar är på! se även här: http://www.fyrbackensgreyhound.se/HTM_LINDA-teckningar.htm de va så härliga att gå i att jag va tvungen att teckna av dem! Visst är man en "redig"tokstolla?

Med blixtens hastighet!

När jag slår upp Vetlanda-Posten idag fick jag se att blixten minsann slog ned i skogen utanför Skirö förra måndagen...( Jag skriver av från V-P en bit)
Jörgen Fredriksson berättar: - Den slog ned i en ek. Därifrån spred den sig troligen åt två håll. Den ena delen gick ö den smala bilvägen och tog eld i ett buskage, den andra "halvan"av blixten hade dock inga planer på att stanna! Istället plöjde den rakt ner i marken och letade sig in under stenar, trädrötter och mossa innan den gick över vägen och nådde en taggtråd. Jörgen visar hur stenar och gräs kastats upp på vägen.
- Blixten har sen följt taggtråden tills den tagit slut. Då har den än en gång plöjt ned i marken och lämnat djupa fåror.
Taggtråd är uppsatt utmed en lång sträcka efter den lilla bilvägen inne i skogen. Så länge det funnits tråd har blixten gått genom den men vissa bitar saknar stängsel och då har blixten gång på gång gått ner i marken. Stannat har den dock inte gjort. Inte förrän den nådde en intilliggande gård. Och då talar vi om en total sträcka på en halv kilometer.
( Nu skriver jag fritt)
På gården slog den sönder alla säkringar och det blev strömlöst i området ett tag.
En del småbränder fick släckas dagen efter. Som tur var blev det ingen kraftig brand för det är ju tydligen fortfarande torrt i markerna. Hur det nu är möjligt som det "skvalat" här sen midsommar!?
Det är imonerande med väder även om just regn inte fascinerar mig. Men åska, maffiga tromber å sånt...STORA saker. En inte så stor men minnesvärd händelse utspelade sig runt 93.
Satt på Ramsen med min dåvarande pojkvän och fiskade i en liten båt då vi plötsligt hör ett bubblande och forsande läte. Ca femtio-sjuttiofem meter från oss bubblade vattnet på den annars spegelblanka ytan. Solen sken från klarblå himmel å det var rätt så varmt. Jag undrade om det kunde vara ett fiskstimm som var vid ytan (Ett bamsestim i så fall för det var en Rejäl yta som kokade) Sen såg vi hur det drog sig mot land på motsatta sidan och när det nådde strandslyn där såg man tydligt en virvel som fylldes med sand och annat från marken. Den böjde ner slyn som ingenting och for vidare eller upplöstes.
Håret på armarna stod säkerligen rakt upp. I alla fall på mig, hahaha.
Hade det dragit åt vårt håll så hade vi nog fått problem med sjösjuka, eller jag hade. Hahaha igen! Kolla här: http://www.aftonbladet.se/webbtv/nyheter/inrikes/article2802111.ab