Hur många morgnar sen är det man kände det?
Längesedan.
Eller kanske inte, men den det var länge sedan jag verkligen reflekterade över det och känner stor tacksamhet över det i alla fall:)
Det är lite lagom kallt ute och solens strålar flödar ner och värmer de frusna små grenarna i plommonträdet och får småfåglarna att kvittra det finaste de kan!
Snabbt var jag ute med hinken med godsaker till dom när jag vaknade och nu flyger de i skytteltrafik dit.
Jag kan bara säga att de har varit min räddning i vinter.
Varenda dag har jag stått och tittat på dom.
Och nu verkar det som en stare fattat tycke för en av våra holkar.
Tänk om det blir ungar och man får följa dom?
Höra dom och se när de kommer ur holken sedan.
Det vore så mysigt!
Låter väl som pensionärssvarning som jag går på om "mina" fåglar?
Så är det.
Idag är en bra dag:)
Jag har inte ont någonstans.
Jag grubblar inte på något.
DÅ är det bra!
Kram till alla!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Populära inlägg
-
...Emil på sitt håll, Vaggeryd närmare bestämt och jag följde med Moa till Målilla. Tjejerna kämpade otroligt bra men den första matchen slu...
-
Inget ovanligt med det i och för sig. Men det var en arbetskamrat från förr.( från Nyboholmstiden, slutade där-95) Ville bjuda hem mig på en...
-
http://www.youtube.com/watch?v=C65HWPDilPc
-
A har varit iväg med teamet, PTR i Mantorp i helgen (åkte i onsdags) men vi har knappt hunnit prata än. Såg dock på ett sammandrag på Viasat...

1 kommentar:
Njut då utav bara den.
Skicka en kommentar