Sömnlöst!

Trodde det skulle bli en enkel match att sova tungt idag.
Ack, vad jag bedrog mig.
Som så många gånger förr!
Vid åttasnåret dåsade jag till bara för att kvart över åtta vakna och vara pinknödig som aldrig förr.
Hur är det möjligt?
Släpade mig tillbaka till bingen och...glodde i taket, i väggen, i huvudet.
Inget hjälpte, TVÄRVAKEN!
Men hux flux somnade jag till igen.
Nästa gång jag kollade uret och återigen får studsa upp på toa: 09.42.
Jaja, än är det några timmar kvar.
Försökte igen.
Nej, det var lögn alltså.
Dvalan jag har legat i kan inte kallas sömn!
Inte ens en härlig slummer!
Vid 11.37 gav jag upp!
Kroppen är inte nådig nu ska ni veta och även om jag känner mig lugn och tillfreds ändå vet jag att monstret därinne kan vakna till liv fortare än man lägger av en smygfjärt!
Och är det så här små övertrötta barn känner sig har de min fulla förståelse!