Hur många morgnar sen är det man kände det?
Längesedan.
Eller kanske inte, men den det var länge sedan jag verkligen reflekterade över det och känner stor tacksamhet över det i alla fall:)
Det är lite lagom kallt ute och solens strålar flödar ner och värmer de frusna små grenarna i plommonträdet och får småfåglarna att kvittra det finaste de kan!
Snabbt var jag ute med hinken med godsaker till dom när jag vaknade och nu flyger de i skytteltrafik dit.
Jag kan bara säga att de har varit min räddning i vinter.
Varenda dag har jag stått och tittat på dom.
Och nu verkar det som en stare fattat tycke för en av våra holkar.
Tänk om det blir ungar och man får följa dom?
Höra dom och se när de kommer ur holken sedan.
Det vore så mysigt!
Låter väl som pensionärssvarning som jag går på om "mina" fåglar?
Så är det.
Idag är en bra dag:)
Jag har inte ont någonstans.
Jag grubblar inte på något.
DÅ är det bra!
Kram till alla!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Populära inlägg
-
...en gammal dam ringt. Första samtalet tog Emil och han pratade länge och jag hörde hur besvärad han lät så jag smög fram och undrade vem d...
-
Sinnena vaknar. Så efter besöket hos kiropraktorn idag flödar blodet ännu bättre och det hjälper ju också till. Lite öm dock. Och med syreti...
-
...jag tuppade av på jobbet inatt. Damp av stolen -helt enkelt. Tuttut till Eksjö...Bra killar i ambulansen även om man tycker att de kunde ...
-
...hade vi en Järnaffär i byn och det var en av höjdpunkterna att få följa med dit. Där fanns absolut allt möjligt spännande att titta på. M...
-
Aldrig fel att kolla ibland?
-
...jobbat några timmar xtra bl.a. Och nu efter en del trixande har vi fått barnen i säng, imorgon börjar ju skolan igen efter en skön påsklo...

1 kommentar:
Njut då utav bara den.
Skicka en kommentar