Stackars liten...

Strax innan Alseda på vägen hem efter jobbet hade jag en långtradare framför mig (ca en halv km) och när jag kom efter rakan där, låg det ett rådjur.
Han tittade på mig och försökte resa sig upp men det gick inte.
Förmodligen och förhoppningsvis var det långtradarn som fått den i sidan och inget märkt.
För innerst inne vill jag ju inte tro att någon vet om det och kör vidare bara.
Jag ringde direkt efter hjälp och i den vevan stannade en snubbe i något King Cab-aktigt. Han går bak och drar upp något långt och jag sade till polisen att nu är han här, någon har visst ringt före mig...
Vi lade på och jag gick ur och fram till honom.
Han lade då tillbaka det han hade i handen.
- Är det du som ska förkorta lidandet sa jag.
- Nä.
Jag fråga om han hade något tungt därbak på bilen och då drar han fram ett sågblad till en motorsåg.
Han sträckte fram den och jag gick fram till rådjuret.
Vägde bladet i handen...nja det kändes inte bra.
Visserligen var det tungt men jag kunde ju inte greppa den tillräckligt så...
Jag ringde upp polisen igen och de skulle skicka "någon".
Jag undrade om killen som var med mig hade bråttom hem (jag hade ingen lust att stå där själv i mörktet), han var från Vimmerbytrakten men det hade han inte så där stod vi och huttrade tills hjälpen kom. ALDRIG att jag skulle åka därifrån om han skulle försöka resa sig och vilja ta sig in i skogen ( inte ens om jag behövt stå ensam). Men den låg bara där och försökte ändra ställning. Det gick inte. Bara ena frambenet rörde sig lite. Han blinkade några gånger och ryckte till lite lätt då någon av oss rörde sig.
Jag tyckte minuterna segade som aldrig förr!
Flera stannade och jag lugnade dom med att hjälp var på väg.
Till slut, efter nästan tjugo minuter stannade en bil bakom King Caben och drog på varningsblinkersen.
Då hade den lilla stackarn börjat rossla och andades väldigt tungt. Fragdan rann ur munnen.
Och faktiskt rann det en tår från mitt under ögat också på honom.
Det gjorde så ont i mig!
När skottet ekade och krutröken nådde fram till mina näsborrar önskade jag honom solvarma ängar och frid...
Tackade mannen från Vimmerbytrakten och han med bössan...faktiskt.