torsdag 14 januari 2010

NEEEJ!

-Nu får jag aldrig krama honom eller se honom en sista gång!
Tårarna rann tätt nedför kinderna och jag vaggade henne i min famn.
Fanns inte så mycket annat att göra.
Att jag sen försökte förklara hur det gått till kändes bara tamt och dumt.
Det finns inga ord som lindrar smärtan av sorg, tomhet som gör ont...
Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)

Populära inlägg

  • Tidigt vid Flen.
  • Visst är hon fin?
  • Nyhetstorka?
    På Aftonbladet kan man nu läsa om vad jag såg på en TV-dokumentär för ett flertal år sedan. Tycker mig se mer och mer sådant i tidningen...g...
  • Titta han flyger!
    Foto: Linda Friman. Han gurglade av skratt! Lilla goa TED! Det var en strålande fin dag med klarblå himmel...och där flög han:)
  • Någon som vet?
    VAD är det här för något? Kallas för Mallrikar och är i lera visst. Kolla här: http://www.ufo.se/blogg/index.php?entry=entry080604-232022 Ja...
  • Röd kväll...
    Se på växthuset nere till vänster. Lyser rött o grannt där med... magic!
  • Morrn!
    Jaha det är torsdag. Många av er är förmodligen lediga idag men inte jag;) Jag är det å andra sidan så ofta när ni jobbar så det jämnar nog ...
  • Vad fattas på den här bilden?
    Hahahaha, vilken miss...
  • Stackars liten...
    Strax innan Alseda på vägen hem efter jobbet hade jag en långtradare framför mig (ca en halv km) och när jag kom efter rakan där, låg det et...
  • Från Flen.
    Mappade mina bilden. Organiserade om och såg de här bilderna igen. Den morgonen och det ljuset var så fint... Men det hade gått att få ut m...