-Nu får jag aldrig krama honom eller se honom en sista gång!
Tårarna rann tätt nedför kinderna och jag vaggade henne i min famn.
Fanns inte så mycket annat att göra.
Att jag sen försökte förklara hur det gått till kändes bara tamt och dumt.
Det finns inga ord som lindrar smärtan av sorg, tomhet som gör ont...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Populära inlägg
-
VAD är det här för något? Kallas för Mallrikar och är i lera visst. Kolla här: http://www.ufo.se/blogg/index.php?entry=entry080604-232022 Ja...
-
...trodde jag i alla fall att det här var när jag såg den. Nu efter att ha tittat i min bok vet jag inte längre. Någon annan som vet?
-
...först med Moa bredvid, cyklandes. När jag vände fick jag en hoppande, skuttande, trallande, trixande Emil med mig också. Det är en så ene...
-
...Zone realitys program Unexplained reality är verkligen ett av de mest vilseledande och fördummande program jag någonsin sett men samtidig...
-
Om det här är hos mormor Vivan eller morfar Oskar uppe i Hagalund ( Åkers Styckebruk ) vet jag inte? Det kan vara hemma i lägenheten på Bru...
-
...med att komma ut på internet ett tag, hrm. Men nu är jag uppkopplad och snabbt som ögat slänger jag in ett inlägg! Bäst att passa på fö...
-
Har ni? Gå ner o ta ett kort med kameran får ni se!? Är det Halloween så är det!

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar