-Nu får jag aldrig krama honom eller se honom en sista gång!
Tårarna rann tätt nedför kinderna och jag vaggade henne i min famn.
Fanns inte så mycket annat att göra.
Att jag sen försökte förklara hur det gått till kändes bara tamt och dumt.
Det finns inga ord som lindrar smärtan av sorg, tomhet som gör ont...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Populära inlägg
-
Så lättlurad man kan vara! Men inte mera lättlurad än att jag kan kolla upp saker jag med. Igår var jag på en s.k seans. Det var väldigt kän...
-
Så här många besök är jag inte van vid... typ 10 om dagen annars. Kan någon svara?
-
Suss och jag har bestämt oss!
-
VAD är det här för något? Kallas för Mallrikar och är i lera visst. Kolla här: http://www.ufo.se/blogg/index.php?entry=entry080604-232022 Ja...
-
På den här bilden gömmer sig en Spillkråka. Bara jag i hela världen kan se den;) Jag lovar, ni hittar den aldrig...
-
Om det här är hos mormor Vivan eller morfar Oskar uppe i Hagalund ( Åkers Styckebruk ) vet jag inte? Det kan vara hemma i lägenheten på Bru...
-
...när jag öppnade min sida här på datorn var hälften av ikonerna på skrivbordet väck! NÅGON har varit och rensat bestämt, å det är inte jag...
-
...med tanke på musiken som ligger till höger här? Men jag älskar musiken och hans röst ! Texten lägger jag inte så stor vikt vid. Många ka...
-
Dra in magen fick jag göra! Jisses, va kul det är med MC. Det måste vi göra om! En mindre hjälm måste införskaffas bara:) Far och jag tog e...

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar