-Nu får jag aldrig krama honom eller se honom en sista gång!
Tårarna rann tätt nedför kinderna och jag vaggade henne i min famn.
Fanns inte så mycket annat att göra.
Att jag sen försökte förklara hur det gått till kändes bara tamt och dumt.
Det finns inga ord som lindrar smärtan av sorg, tomhet som gör ont...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Populära inlägg
-
...Vetlanda vårdcentral då Emils magsmärtor inte gav med sig. Han hade väääldigt ont och grät och grimaserade så ansiktet blev som ett russi...
-
Första fågelungen idag! Den gula honan fick den första lilla rosa "pipsaken". Välkommen till världen och måtte allt gå bra! Kä...
-
Återkommer...
-
...här, går mest o väntar på de sista nattskiften ska börja, dvs ikväll. Tjejen från Smålands fönster var här i dag så nu väntar vi på mejl ...
-
...När jag tog kameran igår var det för att smyga på älg. Jag gick vägen bortåt skjutbanan i Ädelfors och vek sen av in i skogen. Fortfarand...
-
Det var i lördags? Hm!? Hur som helst...det här är det värsta jag vet. Ha en bil utan motor/kupévärmare! Skrapa, frysa...JAG VILL HA VÄRME! ...
-
Benny, Svartvit 17 år i år. Jörgen, Gråsvart 6 år i aug. Harry, Röd 6 år i mars tror jag det var. Mina gull!
-
Barnen har spelat matcher idag. Moa var i Figeholm. Jag var med Emil till Jönköping. Första matchen drog de in 9- 1 mot Vaggeryd. De var öve...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar