Och som hon kvittrade när hon åkte iväg på sin cykel till skolan!
I fönstret stod en känslofylld mamma å vinkade.
En piggare lillebror.
- Den bästa dagen i mitt liv, log hon.
Vår lillasnartstora goa Moa.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Populära inlägg
-
...trodde jag i alla fall att det här var när jag såg den. Nu efter att ha tittat i min bok vet jag inte längre. Någon annan som vet?
-
...när jag öppnade min sida här på datorn var hälften av ikonerna på skrivbordet väck! NÅGON har varit och rensat bestämt, å det är inte jag...
-
Foto: Linda Friman. Han gurglade av skratt! Lilla goa TED! Det var en strålande fin dag med klarblå himmel...och där flög han:)
-
På Aftonbladet kan man nu läsa om vad jag såg på en TV-dokumentär för ett flertal år sedan. Tycker mig se mer och mer sådant i tidningen...g...
-
Så lättlurad man kan vara! Men inte mera lättlurad än att jag kan kolla upp saker jag med. Igår var jag på en s.k seans. Det var väldigt kän...
-
...Zone realitys program Unexplained reality är verkligen ett av de mest vilseledande och fördummande program jag någonsin sett men samtidig...
-
Varför, varför, varför? När ska jag börja lita på min instinkt? I tisdagskväll satte jag batteriet till "Nicke" på laddning. Tänk...

4 kommentarer:
GRATTIS till min Lilla MOA skrutt! (Fast hon kanske inte kommer ihåg mig)
KRAM
Nja, men hon vet ändå...hon frågar ibland om jag hört från moster Jessie.Hon är för trött för att svara nu men hon hälsar tack:)
Kram från Småland.
Äntligen tänker de, redan tänker vi !!!
Varför ska åren gå så fort ?
Grattis till Lilla tjejen =)
Hahaha, ja precis.
Tack för grattiset.
Skicka en kommentar