Midsommarafton.

Traditionell på många vis. Särskilt vädret. Det hängde i luften. Många ggr har det varit då det regnat när vi varit i Skede, fast om man slår ut det på 22 år som pappsen varit där o spelat så är det nog inte så många ggr kanske? Undrar om han gjort några noteringar om det? Fast det "spelar kvitta". Det är mycket folk där hur vädret än är. Njudungs folkdanslag har varit där ännu längre fick jag höra så där lite i smyg. Barnen ( vi hade en xtra med oss) åt korv, bulle, glass och drack MER. Sen sprang de runt som barn gör, lekte på intilliggande park med gungor och vid badplatsens strand. De fick åka häst o vagn. De fick INTE klättra upp i den 15-20 meter höga granen! Ett par pojkar kom ända till toppen och jag blev nästan arg av rädsla. Våra Emil (2)kom bara ett par meter. Den lilla kom ner bums när jag sa till men stora Emil trotsade en stund. Kände sig väl trygg däruppe för han visste att mamma kan ju inte nå, haha. Och granen var verkligen så tät hela vägen så jag hade nog inte tagit mig in till grenerna utan att rispa mig blodig. En liten andfamilj gick omkring å va söta på gräsremsan vid vattnet helt obekymrade för allt folk.
Precis när vi bryter upp o ska hem öppnar sig himmlen och det blir nästan storm ett tag! Fick köra med "snabben" på vindrutetorkarn. Det kom ett gäng kajjor och flög över oss när vi åkte hem och flera av dem hade synbart stora problem i den starka vinden och spöregnet. En höll på att ramla ner på rutan och jag duckade.
Lånebarnets mamma kom och hämtade och vi fortsatte till Alseda till några vänner och blev kvar till tolvsnåret. Men då jag höll på att somna så sade jag till Moa och Emil att nu fick de allt åka hem och lägga mig!