Här talar vi kontrast! Min hand på Andreas knä. Nästan så man ryser, hahaha! Men jag älskar honom ändå :) Jag är själv en vit människa. Utan resan tidigare så hade mina ben också vart så vita, nästan åt det "blåa" hållet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Populära inlägg
-
När man är nere är det bara att börja klättra, var det någon som sa! Nu gör jag det! Hej så länge!
-
Vad är det äckligaste DU vet? Eller varit med om? Ni får en stund att klura på det för det tar ett tag innan mitt inlägg kommer. Jag har det...
-
...ute i fågelhuset just nu! De vuxna ruggar och de unga ser inte bättre ut dom. Där håller deras fjädrar fortfarande på att utvecklas å s... -
... makaroner, är det inte mumsigt i sin enkelhet? Det sitter jag och glufsar i mig i skrivande stund. Igår var suss och jag till Lessebo... -
Kursdags i helgen. Äntligen! Innan dess nattskift. Familj. Vännerna. Vad mer behövs?
-
Foto: Linda Friman Den här långa stranden hade vi för oss själv i Suss o jag. Nästan i alla fall. Som mest kanske vi va femtio personer... ... -
http://www.ufo.se/ Klicka in vettja!
-
...en gammal dam ringt. Första samtalet tog Emil och han pratade länge och jag hörde hur besvärad han lät så jag smög fram och undrade vem d...
-
.jpg)
Ska ni gå upp får ni gå innerst, förmanade Emil då han delat av trappan med ursköljda mjölkpaket som ska till återvinningen. Idag har jag gå...
.jpg)
.jpg)
.jpg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar