Jag drömmer om...

Gås o mås i Fagerhult.

Imorgon åker jag...

...kommer hem söndag igen.

Någon skrev mig på näsan...

...i ett mail.
Varför jag inte skrev att jag höll med den sura farbrorn på stan om medierna som blåser upp saker och bara har tråkigheter på menyn? Om jag inte står för det?

Jag såg inte nån anledning till att ta upp det igen eftersom jag gav min åsikt om det bara några inlägg längre ned och det var ju inte det jag ville kommentera utan hans (gubbens) utfall och hans ton om att det BARA var ett hus i Vetlanda och inte ett STORT i Göteborg.
Och hans bestämda åsikt om de där utlänningarna...bla bla bla.

Men tack för det mailet, som även innehöll andra saker och hade en trevlig, hövlig ton.
Det uppskattas och jag ska svara dig:).
Fick ett trevligt mail till av en jag träffade i november, ska försöka svara även dig:).
Det är kul att det har börjat droppa in seriösa mailskrivare på bloggen och att det inte bara
är skräppost som dimper in.
Och det var syftet. Att folk ska kunna skriva som inte vill ge kommentarer under inläggen.
Kul!
Och inte kommer jag att ta upp vad ni skriver här heller om det inte är hur fult som helst eller så.
Då ska ni ju inte vara så säkra på att jag inte hänger ut er;)
Hahahaha, nä de åker på skräphögen direkt.
Det här tog jag upp enbart om det var fler som tänkt i samma banor och jag skrev inte vem det var eller hur?
Så, nog med förklaringar för den här gången...have a nice day!

Är du framme nu?

Vi ses på lördag...love you!

Usch och fy. Klick HÄR.

"Hört på stan" av en irriterad gubbe!

- Jag kan inte fatta vad det är med media som gör det här så stort att det brunnit ner ett hus i Vetlanda?

På både TV och radio.

Tänk i Göteborg där det tänds på stora hyreshus av "de där utlänningarna"!

"Tänkt av mig" då.

- Tur att inte mina barn hörde vad han sade!

Egentligen skulle jag gått fram å sagt vad jag tänkte om honom då!

Dels att han förminskade tragedin för alla de som bodde där, som inatt miste sina hem och dels för att han gott kan hålla käften angående "de där utlänningarna".

Jag har väl mina åsikter om dom jag med, men inte mer än vad jag har om svenska kriminella avskum som gör sånt...spelar ingen roll vilken härkomst man har.

NEEEJ!

-Nu får jag aldrig krama honom eller se honom en sista gång!
Tårarna rann tätt nedför kinderna och jag vaggade henne i min famn.
Fanns inte så mycket annat att göra.
Att jag sen försökte förklara hur det gått till kändes bara tamt och dumt.
Det finns inga ord som lindrar smärtan av sorg, tomhet som gör ont...