torsdag 14 januari 2010

NEEEJ!

-Nu får jag aldrig krama honom eller se honom en sista gång!
Tårarna rann tätt nedför kinderna och jag vaggade henne i min famn.
Fanns inte så mycket annat att göra.
Att jag sen försökte förklara hur det gått till kändes bara tamt och dumt.
Det finns inga ord som lindrar smärtan av sorg, tomhet som gör ont...
Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)

Populära inlägg

  • Nu jagar dom för kött!
    Direkt jag klev ur bilen bredvid trekanten med gula blommorna hörde jag det dova surret och jag rös från topp till tå. Nästan omgående får j...
  • Helt slut men ingen ro i kroppen...
    ...så jag cyklade till Moa och hennes kompisar som var å metade lite. Fick nada, men det gör ju oftast inget? Mest mys att sitta med spöt. ...
  • Ögongodis.
    Foto: LF
  • Ett ljus i mörkret...
    ... så klart menar jag bokrean. Att jag inte tänkt på det? När läste jag en bok senast? ( jo, det var den sega med Mias Eriksson, hennes dot...
  • The Rose!
    Foto: Linda Friman.
  • Nu är det koskit i hagen...
     Bönderna kör nämligen ut gödsel på åkrarna, så det blir rynk i "näsad"när man går ut;) Trots det har jag ett par fönster öppna! ...
  • Typiskt mig...
    Emil och hans kompis stod vid grannens häck o viftade och jag frågade vad de pysslade med. Där låg en stor snok (ca75-80 cm) och den låg ri...
  • Min största favorit av svenska skådespelare!
    Genom tiderna den bästa hittills! Han kunde allt! Drama...komik...dans...åsså va han ju så "in i bängen" söt;)! Här är fler favori...
  • Köttbullar, falukorv och...
    ... makaroner, är det inte mumsigt i sin enkelhet? Det sitter jag och glufsar i mig i skrivande stund. Igår var suss och jag till Lessebo...
  • Våran lille Svarten ruggar!
    Kunde han inte fått behålla sitt svarta huvud:(... Och fläckarna under "hakan" har minskat drastiskt de med! Men han är "våra...