-Nu får jag aldrig krama honom eller se honom en sista gång!
Tårarna rann tätt nedför kinderna och jag vaggade henne i min famn.
Fanns inte så mycket annat att göra.
Att jag sen försökte förklara hur det gått till kändes bara tamt och dumt.
Det finns inga ord som lindrar smärtan av sorg, tomhet som gör ont...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Populära inlägg
-
...Emil på sitt håll, Vaggeryd närmare bestämt och jag följde med Moa till Målilla. Tjejerna kämpade otroligt bra men den första matchen slu...
-
Inget ovanligt med det i och för sig. Men det var en arbetskamrat från förr.( från Nyboholmstiden, slutade där-95) Ville bjuda hem mig på en...
-
http://www.youtube.com/watch?v=C65HWPDilPc
-
A har varit iväg med teamet, PTR i Mantorp i helgen (åkte i onsdags) men vi har knappt hunnit prata än. Såg dock på ett sammandrag på Viasat...

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar