Det skaver och svider!

I själen!
Jag är som vanligt lite låg.
Förmiddagsångest.
Svårt att komma igång!
Jag har tankar. Vän som miste sin son för ett litet tag sedan och det är det här som kallas "hjärtsnörp"!
Ett svagt molande i hjärttrakten och gråten svidande i halsen!
När som helst svämmar ögonen över.
Behövs inte mycket kan jag tala om.
Och där ute lyser den där solen och kan inte göra mig gladare.
Inte skit!
Jag blir nästan förbannad på den!
FÖRSTÅR NÅGON DET!?
Att man kan bli så här oresonabelt tjurig på något helt och totalt oåterkalleligt!
Jag vill SKRIKA!
VARFÖÖÖÖÖÖÖÖÖR!