Icke, sa Nicke.

Det blev inga bilder från guldvaskningen. Mitt kamerabatteri var i det näsrmsta slut. Fast morsan plåtade en del. Sen glömde vi föra över bilder här.
Men vi var där och det var så jag rös på museet. Precis min stil. Vilken fantastisk samling!
Läs här:http://www.guldstrom.se/se/wash/museum.html
Vi tog en fika nere vid själva guldvaskningen och det blir nog en tripp å vaska guld senare med Moa, Emil o A. Det var en lugn miljö fast det var en hel del folk där.
Alla var väl så inriktade på guldet;)?
Nu har morsan vänt kosan mot slätterna i Västmanland igen.
Och Emil sa att:- jag kommer att sakna henne.
Vi vart med henne till Jet o tankade och det var när hon drog iväg som han sa detta. Jag undrade varför han inte kläckt det tidigare men innan hon körde ut från parkerigen fick jag en möjlighet att köra opp jämsides med hennes buss så han fick säga det till henne i alla fall.
Tror att den kommentaren värmde henne rejält!
Och visst blir det tomt.
Tycker jag med. Det känns alltid vemodigt att skiljas åt för man vet ju aldrig när man ses härnäst?
Tack o lov för telefonerna!
(Moa O A tog hejdå innan de åkte på sitt förut, så avskedet blev inte så dämpat som det kan bli när alla på en gång står o tittar efter den som åker...)
Nu gick luften ur mig alldeles känner jag. Vädret é piss så det gör en ju inte gladare precis?
Jag är trött o en ny skit i kroppen är på gång känner jag.
Ska det då aldrig ge med sig?
Jag hostar ju fortfarande på nätterna från förra omgången!
Fast det gör inget i det här vädret som sagt, jag kurar gärna ner mig med en god bok.
Har plöjt två pocket nu på tre nätter. Sover bara ett par tre timmar ändå. ( kanske därför jag é så trötter på dagarna?)

1. Livet med min syster Madonna, med Christopher Ciccione.

2. Mias systrar, med Mia Eriksson från Gömda och Asyl bl.a.

De var rätt okey...