Nu är det dags...

...denna dagen är gjord.
Det är bara jag som är vaken här hemma nu.
Tystnaden är balsam, tystnad är ro.

Och min tyska är väl så där...hoppas det är förståeligt? Se inlägget nedan.

Som så många andra, förmodligen, sitter jag och försöker ta in världen på något vis.
Men jag kommer fram till att det där med att försöka förstå varför, är som att försöka räkna sandkornen på en strand.
Det kommer in mera sand med varje våg.

Man får lika många svar som strandens korn men med dom föds ännu fler frågor...eller nåt sånt.
Natti.