Marsipanrosen...

...på födelsedagstårtan fick Moa.
Emil tog bladet.
Så var den här födelsedagen över.
På förmiddagen kom pappa och Birgitta hit en sväng och nu i eftermiddag kom
Svärmor och Kennet en stund.
Ida sjöng en truddelutt i telefonen.
Jag blev ju firad där igår när vi var hos Felicia.
Allt har varit lugnt och skönt.
Men nästa år lär det väl smälla till ordentligt?
Nåja, det kan ju vara kul att samla släkten ibland?
Det blir ju inte så ofta numera.
Vi har ju alla fullt upp med allt.
Syrran med sin familj med tre barn och brorsan med sina åtta.
Så visst kan det vara kul med ett stort kalas då och då?
Tack så hjärtligt för all uppvaktning idag, nära, långväga, kära!