Tre fnittsiga tjejer...

...det livar upp mår ni tro:)!
Hämtade precis prinsen o prinsessorna från skolan.
Det har varit såååå tyst hela förmiddan...
A var hemma en snabbis och käkade vid halv ett bara.
Men jag behöver tystnaden så väl.
Lugnet.
Bara vara.
Men är det tyst för länge blir jag nere istället.
Dagens första skratt fick jag i ett sms från Pauliström... tack, precis vad jag behövde!

(Hade svårt att somna igårkväll.
Det sista jag tänker på är vännens förlust.
Det första jag tänker på när jag vaknar...
Vid de stora bilderna längst ned i bloggen har jag lagt in "hans" bild från mig.
När den tillägnades honom i ett inlägg tidigare fick ljusglimtarna bland molnen symbolisera hoppet om...nu ser de bara sorgliga ut.
Men bilden är till honom, kommer alltid att vara!)