På vägen hem inatt...

...var det lugnt förutom att vi mötte en fartdåre och blev omkörd ett par gånger av två andra.
Och man kan inte låta bli att bli lite kall inombords och tänka:
- Tänk om de är rubriksättare imorgon?
Om ni klickar på min rubrik kan ni läsa vad som hände senare inatt i krokarna där vi var.
Sorgligt, onödigt och oerhört tragiskt, varje gång.
Jag är tacksam att vi klarade oss från älgar, rådjur och folk på fyllan o annat.
Tacksam!
Vad kan inte hända mitt i natten?
Nu ska jag väl erkänna att jag låg en aning över hastigheten jag med. Lite, sisådär tio över...
Men att ligga i 130-150 på de vägarna även om det är viltstängsel och brett nog är oansvarligt och dumt.
Och där ungdomarna körde av var det säkerligen varken det ena eller det andra.
Som sagt det är sorgligt....................
Vi är ju inte odödliga.
Faktiskt!