Man ska inte tro det värsta om lastbilschaffisen, men kalla kårar kryper utmed min ryggrad. Ni som inte läst på Lindas sidor på www.fyrbackensgreyhound.se
gå in å kolla på Promenaden på landsvägen. Mina tankar går dit titt som tätt nu när man läser om Engla. Jag är VERKLIGEN glad att jag stack därifrån! Lilla Englagumman jag tänker på dig så mycket! Måtte den skyldiga åka dit så det smäller om det VEM det än är! Jag var 16 år och sprang snabbt. Engla så liten, oskyldig och så nära hemmet. Vad ont kan hända då? Åh jag blir så där arg igen. Hur har någon mage?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Populära inlägg
-
Direkt jag klev ur bilen bredvid trekanten med gula blommorna hörde jag det dova surret och jag rös från topp till tå. Nästan omgående får j...
-
En kär vän skrev till mig å sa att det är något konstigt på min blogg? Det skulle visst öppna en massa fönster när denne går in här...gör de...
-
God eftermiddag :) Har varit en ruskigt lång paus i bloggandet. Så mycket som hänt och så mycket att bearbeta. Nu har det mesta fallit på...
-
Sinnena vaknar. Så efter besöket hos kiropraktorn idag flödar blodet ännu bättre och det hjälper ju också till. Lite öm dock. Och med syreti...
-
...som är upptrampad till Eksjö, önskas gro igen efter imorgon dag! STOR KRAM!

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar