Livet går vidare...

Återkommer...

Vacker och kom hit igår...

Tagen m blixt inne ikväll... ska bli spännande att se honom ( Filip) ute i dagsljus.
Fast han måste vänja sig v de andra först.
Bilder på de andra två väldigt fina kommer senare...Fanny och Felix.

I grevens tid!

Att vakna efter sista natten och på friveckans första dag brukar inte vara med någon större dramatik.
Naturligtvis är man skitslut och har som regel inget speciellt inplanerat denna dag.
Som en vän säger: En bara- vara- dag.

Ca tio över tolv vaknade jag med ett ryck.
På med kläderna, en snabb kiss på toa och så ut till fåglarna!
Där såg jag direkt att allt inte var som det skulle.
Ägget som var var färdigöppnat igår (bara att trycka sig ut kvar) låg utanför boet, utom räckhåll från moderns värmade kropp.
Den borde vara ute helt vid det här laget.
Locket var borta från ägget men kycklingen låg kvar som formad av ägget fortfarande.
Jag smög in och tog upp det.
Kände på kycklingens iskalla skuldra.
Tyckte mig ana en svag, svag rörelse men var osäker om det blev så för att jag tog upp den.
Trodde faktiskt att den var död.

Jag kupade handen runt den och blåste försiktigt varmluft i den.
Då anades på nytt en rörelse, men så liten att den inte kändes alls i handen.
Jag fortsatte andas värme på den och gick in.
Tog fram hårfönen och började blåsa, först på utsidan av min hand.
Ungen kändes hopplöst iskall.
Ingen skönjbar andning.
Stel.

Efter ett par minuter ryckte det till i huvudet och den rätade ut sin lilla tunna hals från sin låsta position som de har när de ligger i ägget, vriden ner mot bröstet bredvid vingen.
Staxt efter sprätte det till i ett ben.
Efter ca fem minuter började den pipa.
Sen gick det fort.
Färgen spred sig ut i fötterna och de tunna blodådrorna syntes där det förut varit kritvitt och stelt.
Ytterligare fem minuter senare bar jag ut den till de andra.
Som den pep och sprattlade!
Pappa tupp burrade genast upp sig och attackerade nykomlingen i boet.
Det var väldigt dumt gjort och mamma höna blev ursinnig!
Det blev en rasande jakt ute i fågelhuset och de övriga 4 ungarna flög omkring som bollar där de stora for fram!
Efter många varv gick hon raka vägen till den pipande lilla varelsen och lade sig och de andra fyra kröp genast under henne tillsammans med sitt nya syskon.
Kvar i andra änden på golvet satt en snopen tupp och hämtade andan efer den vilda jakten!
Jag gick ut.

En halvtimme senare gick jag tillbaka och kollade läget.
Då låg han hos sin familj igen och hjälpte till att värma sina små :)
Solsken!

Visst är hon fin?

Första gången med stor publik...(Klicka HÄR för att läsa om musikskolan.)

...Emil har ju börjat spela trombon.
Igår var det dags för första stora konserten i fullsatt aula på Withalaskolan i Vetlanda.
Det var alla förstaårare på musikskolan som var där...sångare, gitarrister och div blåsinstrument.
Jädrars vad duktiga de är!
Och modiga!
I tur och ordning fick de gå upp och spela och sjunga.
Då Emil spelade var de tre killar på trombon och tre med trumpet.
Vilket ös!
Några kusiner fanns där också och man blev så stolt över de goa barnen!
Två av dem sjöng och en spelade saxofon.
Som slutnummer gick alla upp med sina instrument.
WOW!

En spänd men förväntansfull grabb som strax skall upp på scen.

Väl på plats gav han järnet!
Det gick jättebra :-)

Pratglad Kakariki...

När jag kom fram med kameran satt han och mumsade på björkknoppar...

Men så fick han syn på mig och var ju tvungen att börja prata naturligtvis. Då mitt i konversationen tappar han godiset han mumsade på men märkte inte det. När han pladdrat färdigt förde han foten upp till näbben och skulle fortsätta äta och såg sig snopet omkring när det inte fanns kvar! Vad jag skrattade :)

Påhittig engelsk undulathona!

Hos oss bor det två engelska donnor som av en anledningen inte kan kan ta hand om sina ungar rätt. De ligger för tungt o ihjäl dom helt enkelt och endaste en av flera har överlevt deras oömma behandlingar.
Det är Lille Svarten som förresten inte är liten längre utan kurtiserar en fin hona för fullt just nu. Sen att hans fötter inte riktigt ser ut som de ska är ju en annan historia. ( vilka jag också skyller på sin tunga mor)
Nåja, därför får de inte häcka mera...

NU ska jag komma till den faktiska historien här.
Vaktelhönan ligger på ägg igen!
Sedan en vecka tillbaka ungefär.
Häromdagen när jag kom in sprang hon oroligt fram och tillbaka och jag smög ut igen.
Ville ju låta henne gå tillbaks till sitt bo som hon denna gång har gömt i halmen i bortre hörnet.
Man ser bara hennes huvud sticka opp ibland när man kommer in där.
Men oftast ligger hon helt gömd.

När jag kom in igen efter en stund satt en av de engelska honorna där uppe över vaktelns bo.
Vakteln hade åter lagt sig för hon syntes inte till.
Jag tänkte inte mera på det förrns nu idag när jag skulle in och städa.
Jag lät undulaterna flyga ut och tog in vaktlarna i ett mindre utrymme så länge.
Ut med det gamla och in med nytt.
Boet lämnade jag naturligtvis orört!
Det hörnet får vara tills allt är klart där:)
Men jag måste ju ta hand om resten....

Jag var ju tvungen att kolla lite på hennes ägg, räkna.
Och vad fick jag se?
Jo, i utkanten av äggen men ändå tillsammans med dem ligger ett litet vitt undulatägg!
Rackarns undulat, hahahahaha, hon har tjyvlagt ett ägg där!
Och vaktelhönan ligger gladeligen på detta också som det verkar:)
Vad ska jag ta mig till med det?.... Hjälp!
Vad jag kan räkna till så är det alltså tio vaktel och ett fint litet undulatägg där.
Det blir fullt upp m.a.o! ( undulatägget blir det inget med, ska plocka ut det)
Ville bara visa er.
Så kan det gå när man försöker hindra naturens gång.

Lite hjälp...

....med vad det här är....tack.

Mars månad...

...jo tack!
Med den kommer skrikande och revirmärkande hankatter och gör allt de kan för att göra livet surt för en!
Nackdelen med de annars så goa husdjuren.
Det stinker kattpiss i hela vårat hus just nu.
Två av de rivaliserande katterna som håller till här går runt huset, skriker och markerar varenda natt.
De t.o.m kommer in och skvätter vid dörrarna och äter ur våra katters matskålar!
Jag har skrämt ut dem flera ggr.
Särskilt den vitfläckliga!
Härom sistens slogs de till och från hela kvällen och natten och på morgonkvisten fick jag en bild genom rutan på dom.
Då var klockan runt halv fyra, fyra.......

(Våra tre satt i fönsterna på första parkett och glodde storögt på dem.
De får gå ut på kvällen en stund men sedan får de hålla sig inne.
Vill inte ha dom sönderrivna!
Och de vill inte gå ut heller....ligger hellre och sover hos oss i sängarna nere vid fötterna :).)

........Till slut sprang jag ut och skrämde iväg dem och stanken av kattskit slog emot då jag öppnade dörren.
Av bilden att döma trodde vi att nu skulle de hålla sig hemma och slicka sina sår några dagar så vi skulle få lite lugn och ro.
Det sket sig!
Inatt var de här igen...
Så nu stängs kattluckan på heltid tills det värsta vårruset lagt sig!

En variant...

...är ju att lägga sig i blomman för att komma åt allt det goda ;-)

Nu flyger de...13 dagar gamla!

Det här är tre av de fem som kommer från äggkläckningsmaskinen. Alla lever och ger Valdemar fullt upp,) Igår när jag städade hos dom flög två iväg ut i rummet och det lät ungefär som en uppdragen badmintonboll ( hur nu en sådan låter) En hamnade under bordet och den andra i den gamla äppletsoffan. Lite okotrollerad flygning kanske men undan gick det:)

Mycket känslor....

...som bubblar upp.
Förunderligt vad som utlöser dom ibland.
En annans sorg som gör att man ta tag i sin egen....
Kommer inte gå in närmare på vad det gäller men idag gjorde jag något jag borde gjort för lääänge sedan.
Och att stå där jag stod var både tungt och befriande på samma gång.

Har behållt det inombords alldeles för länge...undvikit det.
Trängt bort det tills "rätt tillfälle" skulle dyka upp.
Man kan kalla det en flykt från det oundvikliga också.
Men så händer det något som får en att ta tag i det.
Det var dags och nu är det gjort.
Skönt att få stå där ensam.
Uttala sina innersta tankar rakt ut i luften och veta att vinden tog orden och svepte dom med sig.
Vinden ser till att de hamnar där de ska.....................................

Grattis kära moster Viola...

...och Grattis lilla prinsessan .................. på födelsedagen. 51 cm lång 3.2580 gr tung.
Och ute i fågelhuset är den femte lilla kycklingen på väg ut ur sitt skal. Ca 2 cm lång och vikt "ingen" alls;)

Vidare kommer min älskade A hem idag efter 10 dgr borta.
Ska bli skönt att krypa in i din famn igen.
Barnen studsade ur sina sängar imorse och ropade: Idag kommer pappa hem!

We are family...

Pajformen med sand i kan te sig alldeles för hög men eftersom de poppar runt överallt annars så var de snart över. Det var bara att de skulle komma på att titta över kanten och inte försöka ta sig in till föräldrarna i marknivå. Men när de väl fått hakan över så ploppade det till i dom och vips var de hos de andra:)
( bara någon timme efter den här bilden togs hittade jag en liggandes livlös, tyvärr.)

Nykomlingarna...

Några timmar gamla.

Modern ska gå iväg och äta då en av de små följer med henne. Genast var fadern efter och tar den under sina vingar å följer den tillbaka till de andra.

Idag har det börjat kläckas därute också...

Både mor och far månar om dom på bästa sätt. Vi får väl se om alla kommit ut imorgon. 4 st var det i eftermiddags i alla fall. Vill inte störa för mycket hur nyfiken jag än är.

De har bytt upp sig...

Fast ändå så ska de stå i maten:)

Och hoppa verkar vara deras specialité... mina små popcorn.

Frostnöpet...

Från den trettonde. Det var Iskallt, soligt och kristallerna dansade i luften.

Verkar som om denna korta...

...vinter börjar släppa greppet...skönt det ändå!

Varför gå i trappan...

...när man kan gå bredvid där det är glashalt och brant?

Här hämtar jag Emil från skolan

Ser att jag fått besök från Danmark...

...på bloggen:)
Är det den jag tror?... i så fall saknar dig så mycket nu!
Om inte, så trevligt med en dansk läsare:)

Från och med idag...

...kan de börja kläckas ute i fågelhuset också om jag räknat rätt.
Spänningen är minst lika stor nu som då äggen skulle kläckas här inne i maskinen.
Men nu får hönan och tuppen sköta dessa små själva.
Han ligger bredvid henne nu och hjälper till att ruva.
De är så söta.
Undrar hur många det blir?
De ligger som sagt på åtta ägg och kläcks alla så får de fullt upp kan man säga.
Det har ju jag och då är de bara fem här inne hahahaha.

De växer så det knakar!

Och det verkar som alla klarar sig:)
- Det stryker alltid med någon sägs det. 4de dagen ska visst vara den mest kritiska för då är gulsäcken slut.
Då brukar det visa sig om alla äter och dricker ordentligt och det gör de här!

De hann ju knappt ställa sig på benen efter kläckningen förrns de började picka runt...
Här ligger de i "matskålarna" som är av ett lock till en barnmatsburk och ett från en burk champinjoner.
Ingen hyfs har de och är ena riktiga lortgrisar!
Skurar vattenskålen flera ggr per dag t.ex för de backar intill där och bajsar hahahaha.
Men vad gör det när man är så söta som de?
Men nu har jag införskaffat en annan modell, en sådan som man har till undulater i burgallret.
Kanske har de inte lika lätt att pricka in den med bakdelen?

Friveckan i full gång...

...så skönt!
Igår var det en riktig slöardag men fick lite gjort ändå:)
Det allra första var att städa hos de fem små vaktelkycklingarna.
De ser ut att klara sig alla fem.
Och som de äter så blir det till att skaffa större utrymme åt dom "omedelbums"!
Och som de skitar ner sen! ;)
Men det är klart med det de vräker i sig får man räkna med rejäla utgifter också, jisses.
De har redan dubblat sin storlek och de är inte en vecka gamla än.
Riktiga vingpennor kan åxå anas.

Sedan var det matlagning på schemat för mina tvåbeningar som kom hem från skolan.
Lite möra efter en veckas lov men de är snart på banan igen.
Efter det gick jag faktiskt och lade mig och sov i trekvart igen.
Så drog vill till Vetlanda och handlade lite.
Liten blomma och tårta till farfar Kennet som fyllde år.
Han är för go den och barnen avgudar honom:)

Sedan var det bara raka vägen hem och fixa kvällsmat och få barnen i säng.
Själv höll jag på att somna före dom men eftersom alla tre katterna var ute så fick jag tvinga mig att vara vaken ett tag till.
De vill ju aldrig vara ute speciellt länge.
Nattapinken bara;)
Och när alla var inne igen var jag klarvaken naturligtvis.
Men det gör inget...har haft en lång skön morgon/ förmiddag idag.
NU är det dags att ta tag i återstoden av denna dagen....................................

Å hej å hå...Coturnix chinensis coming out :)

Tittut!

Det blev stort jubel när vi såg den lilla näbben :)

Nu är det bara en liten bit kvar att "såga".

Ser världen utanför för första gången.

Det tog ca 20 minuter för kycklingen att "såga" sig ut ur ägget.

Några timmar äldre är denna sötnos :)

Nu har första kycklingen...

...påbörjat sin mödosamma kamp ut ur sitt skal.
Jag blev så lättad och glad att jag nästan fällde en tår.
NU börjar det riktigt roliga:)

Inte minsta spricka...

...bara att vänta...

Happy Valentines Day...

...Alla hjärtans dag.

Familj, släkt och vänner.... I LOVE YOU.

Barnen har lov...

...och nu är de ute i det fina vädret:)
Själv har jag semester mån, tis, ons... Gött!
Sedan fyra nätter att "mala" sig igenom innan nästa frivecka.

Jag håller som bäst på att justerar in värmen åt vaktelbebisarna som förhoppningsvis kläcks när som helst!
Idag är dag 16.
Dagen då de kan börja kläckas.
Skulle inte förvåna mig om jag missar alltihop och de kläcks på nätterna!
Jag vill ju följa förloppet med kameran.

Risig kakarikikille...

....sitter uppburrad och slö.
Det var bara att gå in och kolla läget.
Snacka om lättnad då det på huvudet framträdde nya fjäderpennor.
Kollade vid stjärten på ryggen.
Han hade envist knuggat med näbben där.
Jodå.
Där var det på utväxt också.
Lättnaden spred sig inom mig.
För så är det.
Ruggningen är jobbig för en del och på andra märks det inget annat än att det syns på de utstickande
"fjäder-rören" innan de slår ut.
Som stickor ser det ut.
Som små taggiga igelkottar ;).

Och den viola undulathannen har fått vårkänslor!
Stackars Agda.
Inte ens då jag gick in hos dem klev han bort från henne.
Höll vingen hårt om henne...
Nästan våldtäkt lilla herrn!
- Du får la hia dä!
Holken ska inte fram redigt än............................

Vakteln ligger envist kvar på sina ägg vilket är oerhört glädjande!
Åtta stycken.
Och om fyra dagar är det dags att sluta vända på dom jag har inne i kläcken.
Så nu ska jag inreda "barnkammaren".
Bättre att vara ute i god tid.

Francesco o Rainbow...

Idag har vi...

...tagit en tripp till Ödeshög.
Med oss hem har vi två fina flickor minsann;)
Äntligen!
Bilder kommer en annan dag...

Tack IGEN Jonas!

En manlig Askunge...

Den här killen har väl varit den som tagit minst plats, inte gjort något väsen eller utmärkt sig sedan han kom ut ur holken.
Nu har han snart genomgått sin första ruggning och måste säga att han blivit ordentligt förvandlad!
Älskar hans starkt gula haka och ljusare panna. Och ryggtavlan sedan!
Ska försöka få en bra bild på den imorgon... ni ser lite av vingarna här dock.
Han är så vacker, tycker jag!

Vilt och vackert!



Vilt, vackert och dödligt kallt!

Match i Tranås...F-13.

...undrar hur det gått!?
Hoppas ni vann som vanligt;)  
♥


...DE VANN MED 5-2 ♥ !

Å ett till då!

7 fina nu...

De är ju lite stirriga de där vaktlarna så när jag kom in sprang hon som vanligt runt.
När jag suttit på huk så benen somnat gick hon till slut tillbaks till äggen.
Först petade hon dem till rätta, burrade upp sig och lade sig :)
Jag fick min bild och kunde med möda resa mig upp och smyga ut igen...

Kallt om "frötterna"

NU har hon lagt sig!

Och under henne finns det sex ägg!
Då måste jag få fram en värmelampa till och något att avskärma de små med ( om det blir några) så de inte springer runt i hela fågelhuset.
Lika bra att ha dem på samma ställe och nära värmen.
Annars kanske jag trampar ihjäl de små kycklingarna och det skulle jag aldrig förlåta mig själv...ju!

Frivecka här!

Någon som blir avundsjuk?
Hehehe...

8-10 grader kallt då jag öppnade fågelluckan ut idag.
Undulaterna satt ute en stund.
Kakariki-killarna va bara ute och vände.
En av dem hade precis badat så den försvann in omgående.
Klokt gjort.
I redet därute ligger nu fem små fina Vaktelägg.
Här inne går jag som en äggsjuk höna och längtar efter "mina" i kläckningsmaskinen.
Det blir dryga 10-12 dgrs väntan innan det ska till.
Jaja....

Tog en sväng med bilen runt Ädelfors idag och fotade.
Fick ju lite inspiration i solskenet.
Fast det är svårt med så mycket ljus, hur vackert det än är, men fick nog några skapliga.
Har känt mig förvånadsvärt pigg innan idag men nu efter ett par nygräddade våfflor har ögonlocken blivit märkvärdigt tunga ;)
Moa fnissar loss ´med kompis däroppe och Emil sitter och skriker "käft" åt Andreas som retar honom då han är mitt inne i ett rallyspel på Tvn.
Inte för att jag tycker om det språket det minsta, men orkar inte lägga mig i!
A får faktikst skylla sig själv ibland.
KARLAR!

Fick ett kort men fullt förståeligt sms från Oman för en stund sedan.
Hoppas ni har det så bra ni kan därborta!
Det är ni värda:)

Här hemma går man ju och fryser dagarna i ända nu och att pannan stannade förut är ju bara såå tyyyypiskt!
Den har funkat smärtfritt hela hösten men nu när det knäpper till och blir kallt ska ju eländet "sätta ista" å stanna!?
Som tur var det bara pelletskoppen som proppat igen men det upptäcks ju inte förrns det börjar bli "röset" inne och vi som bäst höll på att skölja ur Moas nyfärgade hår!
Stackars Mosing hon frös så hon skakade!
Och jag som fick in hela henne i duschen eftersom min rygg inte höll att stå lutande över badkarskanten för att skölja ur.
Men kanske därför som hon är så pigg och glad nu däruppe ;)!
Snart börjar UV och då blir det lugnt här hemma.
Gissa vem som kommer slumra en stund då?
Nu orkar Frimankärringa knappt hålla "ögena" öppna....

Röd lyser stugan...

...

Hoppet om en vår...

...finns trots att det nu blivit lite vinter efter den här lååånga "hösten".
Det känns inte så tokigt att vi går in i februari strax faktiskt:)
Om nu inte vintern bestämmer sig för att hålla i sig till maj förstås!?

Nu moster V...

...får du snart ta dig en tur hit;)
Om en sisådär 14 dagar hoppas vi att det blir lite smått här och då menar vi smått!
Som humlor ungefär!
Sex fina brungrå ägg ligger i äggkläcken här inne på köksbänken och tre lika fina i ett rede därute i det andra huset.
Vem kläcker först?
Vilken hönsmamma jag blivit hahahaha....................

Hopp och lek!

Endast allvarlig sjukdom/ störning...Klick här.

...skulle väl vara en förmildrande omständighet i det här läget.
I övrigt borde det här ge ett flerårigt fängelsestraff, dryga böter och livslångt djurförbud!

Tror inte heller att jag behöver uttrycka min avsky mer än att säga: Fy fan!

Vem släckte lyset?

Aj då jag tappade visst vanten...

Bara att leta då...

Nähä, här var den inte...

Inga ägg av vakteln...

...skrev ja ju häromdagen.
Hittade ett idag mitt på golvet.
Tog bort det då det låg lite dumt just där.
Nyss när jag va å släckte därute låg det ett till fast i ett av hörnen.
Det såg lite bolikt ut där så det fick ligga kvar.
Hade jag sett det tidigare hade ju det första ägget idag kunnat förpassas dit.
Nåja, vi får la si.
Kanske lägger hon dem lite huller om buller.
Inte så lätt att få vaktel att ruva har jag hört.
Och någon äggkläckningsmaskin har jag ju inte...(än, hehe)
Klicka på rubriken så finns det lite att läsa om dem där.

Dags att gå tillbaka...

...och komma in i jobbrutiner igen.
Ska bli skönt.
Den här friveckan har gjort sitt.
Inatt låg jag vaken till efter tre och det är det tydligaste tecknet på att det är dags.
Hopppas jag kan sova inatt bara annars blir det en dryg förmiddag imorgon.

Idag har kidsen varit fullt sysselsatta med snö, kompisar och söndagsskolebesök.
Katterna har legat ihoprullade som bollar och det är först nu det börjar bli lite aktivitet.
De byter iaf liggplatser hahahahaha!
A har plogat snö.
Själv har jag bara gått här fram å tillbaks tycker jag.
En liten tork m trasan här å där.
Lite småplock.
Lite matlagning.
Lite fota. Lite läsa.
Lite TV och dator.
Lite fågelvård då å då.
Är ju där ute titt som tätt som vanligt.
Det är förresten dags att släcka där ute nu.

Det blev ingen resa till Ödeshög som sagt.
När jag vaknade imorse och tittat ut gick jag å lade mig igen.
Den turen blir en annan gång.
Ha det bra därute i det vita ni som gillar det ;)
Kör försiktigt och ha en ny bra vecka!
Ses...................

Tack Susanne!



Ute i snön!

3 busiga kakariki och en liten 11a;)

Right now...

Här och nu i Holsbybrunn.

Nu kommer det där vita eländet från skyn!

Om det tycker jag inte!

Imorgon bitti är det ju tänkt att Suss och jag ska åka till Ödeshög.
Där väntar nämligen två bevingade vänner på mig.
Kanske får vi skjuta upp den resan.
Vill ju inte köra så långt om jag inte måste i det här väglaget.
J ringde för en stund sedan och det var inga problem om de stannade ett tag till för hans del.
Nej det förstås, men jag ville ju ha hem dem NU.
Som jag längtar!

Kanske blir det en fotardag imorgon istället då?
Får ju försöka se det vackra när DET ändå är här? ;)
Och det var ju väldigt länge sedan jag tog en sådan promenad nu så...vi får se.

Syskon!



Svårt att tro va?!
Trettan och Ettan.

När ena hälften ruggat färdigt...

...är det dags för den andra hälften att köra igång.
Kan inte låta bli att tycka att de ser anskrämliga ut!
De enda två som håller sig någolunda söta ändå är ju de två albinotjejerna:)

Här ligger Sexan och vilar på hyllan.

Timmar på sjukhus...

...gjorde A:s "fulfinger" på vänstern ytterligare en bit kortare ( v. leden) och han ligger därinne i sovrummet nu med rejäl värk!
Jag hade på känn att det skulle bli värre den här gången.
När han slet av det i somras lämnades ju fingertoppen öppen efter op så att det fick vätska och blöda vid läkningen innefrån och ut.
Nu är det ju igensytt helt och det blir ju ett tryck därinne.

Då vi spatserade ut från sjukhuset var det ju fortfarande lite bedövat än så vi tänkte inte på det då, men det hade ju varit på sin plats att han hade haft handen i högläge kanske?
När vi satte oss i bilen fick jag se att det börjat blöda igenom bandaget.
Men det var inte så farligt och på söndag ska han byta omlägg.

Hoppas nu att de hittade den där nerven som spökade och fick med den tillsammans med allt av nagelroten så blir allt nog bra den här gången.

FB?

Näe, det får va ett tag......................................

Nyårsaftons 1a och sista bild...

Eddie som nu måste vara närmare 23 år!
Helt otroligt?!
Men nu ser han väldigt dåligt och är väldigt mager fast han äter som en "häst".
Åldersdiabetes?

Pojkarnas efterrätt den här kvällen. Vi flickor hade rosa strössel, vad annars?