...och sen var det färdigt!
Knappt benen bar mig hit till stolen;)
Det är sååååå skönt att va ledig!
Vad gör det att man blir dåsig?
Inga måsten eller direkta krav....det hinns med sen......
Idag blev det lite ihopaplock som faktiskt blev riktigt lyckat tro det eller ej.
Man tager vad man haver!
Nudlar, brynt fläskfärs, 2 gula hackade lökar, en skvätt ( ca 1msk) överbliven bearnaisesås, liiite grädde, chilipeppar, och fyra matskedar sötsur sås. Ja just det ketchup med!
Visst låter det vidrigt?
Men när jag själv och t.o.m min superkräsne gube som aldrig smakat nudlar ens sa att det var
jättegott så......
Nu återstår att se hur man mår om någon timme eller så kanske?
Inatt hade vi lite action här.
Emil hade s.k nattskräck och jag hade ett fullt sjå att försöka få honom att lägga sig igen.
Kattungen slet han till sig också och sprang runt med.
Lyckligtvis hann jag ta den från honom utan dramatik.
Efter en stund skrek han rakt ut: -NEJ vad har jag gjort!?
- Vad Emil, frågade jag.
-Varför dödade jag katten?
Skräcken i hans ansikte förvred honom så hårt att han nästan inte gick att känna igen!
Ibland trodde jag att han var vaken och fick klara svar av honom för att i nästa sekund springa ifrån mig med skräcken i ögonen igen.
Moa vaknade och blev helt chockad av att se sin bror skrika i panik och prata konstigt.
Det hela varade i ungefär dryga tio femton minuter.
Till slut fick jag in honom till A där det är betydligt svalare än i övriga huset och då lugnade han sig och lade sig att sova lugnt igen.
Men för alla föräldrar som varit med om det här vet att det är väldigt nervpåfrestande och är inte alls så lätt att se sitt barn irra runt i panik helt omedveten om det.
Och trodde att det bara var mindre barn som det blir så här med?
En tioåring som skenar runt i panik känns inte det minsta kul.
Stark som en oxe och lika slingrande som en ål.
Att inte kunna lugna sitt barn eller få stopp på det......
Om en vuxen människa skulle hamna i det här tillståndet skulle de ju för tjyven lätt kunna mörda utan att veta om det!?
Hua!
Om ni klickar på rubriken: "Lite mat i magen"... kan ni läsa om vad nattskräck är för något.
måndag 18 juli 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Populära inlägg
-
När man är nere är det bara att börja klättra, var det någon som sa! Nu gör jag det! Hej så länge!
-
... makaroner, är det inte mumsigt i sin enkelhet? Det sitter jag och glufsar i mig i skrivande stund. Igår var suss och jag till Lessebo...
-
Kursdags i helgen. Äntligen! Innan dess nattskift. Familj. Vännerna. Vad mer behövs?
-
Vad är det äckligaste DU vet? Eller varit med om? Ni får en stund att klura på det för det tar ett tag innan mitt inlägg kommer. Jag har det...
-
Foto: Linda Friman Den här långa stranden hade vi för oss själv i Suss o jag. Nästan i alla fall. Som mest kanske vi va femtio personer... ...
-
http://www.ufo.se/ Klicka in vettja!
-
...en gammal dam ringt. Första samtalet tog Emil och han pratade länge och jag hörde hur besvärad han lät så jag smög fram och undrade vem d...
-
Ska ni gå upp får ni gå innerst, förmanade Emil då han delat av trappan med ursköljda mjölkpaket som ska till återvinningen. Idag har jag gå...
-
...ute i fågelhuset just nu! De vuxna ruggar och de unga ser inte bättre ut dom. Där håller deras fjädrar fortfarande på att utvecklas å s...

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar