Det känns att man inte är...

...särskilt skapt för att slarva på nätterna längre.
Det får man sota för dagen efter!
Var ute på vift till efter halv tolv inatt och skulle skutta upp tjugo över fyra imorse igen.
Och jo då, det gick rätt skapligt att ta sig upp men efter frukost lade min kropp av i ca en timme. Kände mig lite yr, matt i bena och hade grus i ögonen.

Men det var värt varenda stund av vånda!
Tack igen om du läser det här och hälsa din gulliga dotter:)
Jag håller tummarna att det går din väg och att det blir så bra, så bra!

Nu är det dags att försöka få kottarna i säng så...hej solong!