...och jag undrade om vi verkligen inte släppt in alla katter?
Jag masade mig opp och låste upp dörrn och öppnade.
Men det tog emot, kunde bara öppna fem, sex cm sådär.
Jag vinklade upp persiennerna så jag skulle se nedåt men jag såg inget så jag puttade till lite hårdare och fick upp den så pass att jag som vid det laget fått lite bättre mörkerseende fick se något som var betydligt större än en katt i dörrspringan!
Jädrar vad skrajj jag blev!
Med en smäll for dörrn igen och genom fönstret såg jag hur ett RÅDJUR skuttade iväg genom snön!
Att den inte reagerade när jag puttade på den då?
På morgonen såg jag att den skrapat fram murgrönan jag satte ut för några år sedan.
Stackars liten.
För mig får den gärna skrapa fram hela trädgården och mumsa, bara den inte stoppar i sig något den far illa av...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Populära inlägg
-
...trodde jag i alla fall att det här var när jag såg den. Nu efter att ha tittat i min bok vet jag inte längre. Någon annan som vet?
-
...när jag öppnade min sida här på datorn var hälften av ikonerna på skrivbordet väck! NÅGON har varit och rensat bestämt, å det är inte jag...
-
Foto: Linda Friman. Han gurglade av skratt! Lilla goa TED! Det var en strålande fin dag med klarblå himmel...och där flög han:)
-
På Aftonbladet kan man nu läsa om vad jag såg på en TV-dokumentär för ett flertal år sedan. Tycker mig se mer och mer sådant i tidningen...g...
-
Så lättlurad man kan vara! Men inte mera lättlurad än att jag kan kolla upp saker jag med. Igår var jag på en s.k seans. Det var väldigt kän...
-
...Zone realitys program Unexplained reality är verkligen ett av de mest vilseledande och fördummande program jag någonsin sett men samtidig...
-
Varför, varför, varför? När ska jag börja lita på min instinkt? I tisdagskväll satte jag batteriet till "Nicke" på laddning. Tänk...

1 kommentar:
Stackarn... De kan inte ha det lätt nu, de små (och stora) liven...
Skicka en kommentar