En kamp med Bensegubben...

...Först prövade vi metoden "hålla-i-tvinga-upp-munnenmetoden" veterinären rekommenderade.
Såg ju enkelt ut DÅ när hon visade mig!
Men den gode gamle Benny är mera luttrad än så;).
Tur jag hade handskar på mig.
Annars hade tummen legat risigt till och varit rejält öm just nu.
Katter är fruktansvärt snabba och ålhala!
Jag har provat att ge honom bara genom att lägga dom framför honom och ett hopp tändes hos mig då han glatt började slicka på den röda kortisontabletten.
Men åt han den?
Näheejrå!
När det goda ytterhöljet var borta vände han å gick.
Den andra tabletten fnös han bara åt.
Senare krossade jag dom och skulle precis blanda upp med "burkmat" då han helt sonika kom fram och stoppade ner nosen i skålen innan jag hunnit det och slickade upp den pulveriserade medicinen som låg där?
Häpp, no problems!
Fast den vita viktiga "bletten" var tydligen snuskig för när han fick den på tungan rivstartade han därifrån och det hoppet jag fick en kort stund där flög efter honom i ett moln av besvikelse.
Visste att det blir en ny kamp nästa gång det är dags för medicin.

Och mycket riktigt.
Fast jag blandade i den goda röda med den äckliga vita satt han bara och fnös nyss.
Vände bort huvudet som om han blev förolämpad av att jag ens tänkt tanken att han kanske skulle slicka i sig det idag igen?!
VAD SKA JAG GÖRA!?