Igår...

...tog vi SPRUTAN!
Efter två timmar i kö kom vi äntligen fram och då meddelades det att det inte fanns många doser kvar! Ca femton meter bakom oss kapade de kön och de bakom fick snopet traska hem och de hade ju köat minst lika länge som vi.
Men bara hälften av veckans doser hade kommit till Jkpg så det var ju inte så konstigt. Sköterskorna som tog sprutorna fick varsin kram för de hade stått där och stuckit människor i över fem timmar då och såg helt slut ut.
De tog tacksamt emot kramarna och en av dem såg faktiskt tårögd ut.
Stackarna.
Undrar om en viss arbetskamrat som stod en bit bakom oss kom fram?
Idag har vi ju ont i armen såklart men för övrigt mår vi bra.
Att jag har lite huvudvärk behöver ju inte ha med den att göra?
Ses sen...