Från anteckningar från när jag vaknade...En svart konformad blixt slår ut transf i en telestolpe. Sågs som i slowmotion.
Såg ut som tomtebloss runt om den i ett svart gnisterregn men som ändå lyste upp!
Det åskar. Fast solen skiner. Jag såg allt från luften. Jag flyger. Det är kuperat landskap. Gröna lummiga ledningsgator. Stenrösen. Blixtrar överallt.
Jag är livrädd men kan inte styra "flygningen" på något vis. Något styr mig, för mig vidare. Någon är vid min sida men jag ser inget förutom kläder som fladdrar. Jag far genom luften i en rasande fart, ibland oroande lågt, ibland fasansfullt högt, får svindel men det är ändå vackert!
Det är väldigt fascinerande. Kommer till en by.
Plötsligt är jag på marken vid en liten stuga. Står framför en stentrapp. Där finns en präst med sin fru och markant lugna, trygga barn. Allt andas frid där. När jag går in i stugan ligger en get som är blåsvart i färg, invid högra väggen och den idisslar. Den har trampat sönder en glödlampa från en svart kandelaberaktig ljuslampett men är inte skadad . I lampetten sitter nu ett vitt stearinljus med svart låga. Men det lyser upp ändå...
Prästen försöker få mig att ta hand om barnen och som en gentjänst vill han hjälpa mig att sluta flyga. Jag sitter på en sten och ska försöka ta ett beslut när jag återigen plötsligt är högt, högt upp och kan inte komma ner...men jag är inte rädd längre, känner mig fri.
Där slutade drömmen!
Det konstigaste var att blixten och ljuslågan var svarta men fick ändå omgivningen att lysa upp?
Och nu vet jag hur det känns att flyga. Det var häftigt!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Populära inlägg
-
När man är nere är det bara att börja klättra, var det någon som sa! Nu gör jag det! Hej så länge!
-
Vad är det äckligaste DU vet? Eller varit med om? Ni får en stund att klura på det för det tar ett tag innan mitt inlägg kommer. Jag har det...
-
...ute i fågelhuset just nu! De vuxna ruggar och de unga ser inte bättre ut dom. Där håller deras fjädrar fortfarande på att utvecklas å s...
-
... makaroner, är det inte mumsigt i sin enkelhet? Det sitter jag och glufsar i mig i skrivande stund. Igår var suss och jag till Lessebo...
-
Kursdags i helgen. Äntligen! Innan dess nattskift. Familj. Vännerna. Vad mer behövs?
-
Foto: Linda Friman Den här långa stranden hade vi för oss själv i Suss o jag. Nästan i alla fall. Som mest kanske vi va femtio personer... ...
-
http://www.ufo.se/ Klicka in vettja!
-
...en gammal dam ringt. Första samtalet tog Emil och han pratade länge och jag hörde hur besvärad han lät så jag smög fram och undrade vem d...
-
Ska ni gå upp får ni gå innerst, förmanade Emil då han delat av trappan med ursköljda mjölkpaket som ska till återvinningen. Idag har jag gå...

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar