Hej.

Så här länge funkade det;) med semester härifrån. Tangenterna drog för mycket nu:)
Men det var skönt att ta ledigt ett liiiitet tag. Inte starta datorn alls. Inte kollat något.
Pausat.
Ibland känns det som det tar överhand.
Jag bara MÅSTE kolla om jag fått mail, eller kommentar på bloggen.
Det finns ju kvar? Ingen panik!
Och skulle det mot (all förmodan) vara riktigt viktigt tar ju folk kontakt på annat sätt,
hoppas jag!
Det om detta.
Morgonen är så fin. Barnen har en välförtjänt sovmorgon. Inte jag:)
Jag vaknade som vanligt helt utan klockans hjälp, kl tio i sju.
Nu har jag eftermiddag ett par tre dagr o då är det tiden jag brukar gå upp ju.
Nu sitter jag här. Ändå nöjd.
Det är "värmande" att vara själv en stund. Eller "närande" kanske är ett bättre ord?
Jag behöver tid för mig själv. Helst en stund varje dag.
Egoistiskt?
Måhända.
Fast sen när barnen vaknar så får de ju varje sekund av mig.
OM jag inte är i telefonen, fast ni må tro att de försöker "ta" den tiden med på alla möjliga sätt;)
Det vet ju alla med små barn att det kan gå HUR långa stunder som helst då de inte märker att man finns.
Men så fort man har en lur vid örat, DÅ är det alltid något de behöver från en?!
Så är det!
De är ju så goa på alla sätt. (Men nu kommer vi till MENet.)
Men det är så skönt att sitta så här och bara vara JAG.
Inte mamma, inte frun, inte arbetskamraten, inte hembiträdet, inte syskonet, inte barnet, inte något annat än - Helt enkelt, Linda...
BAMSEKRAM FRÅN MIG! LINDA- helt enkelt!