Så har de då hittat Carolin.
Den sista luften av det man drog in när man först läste om försvinnandet
kan pustas ut.
Det är vemod.
Det är så trist.
En människa är borta. Anhörigas sorg.
Vänner, grannar, så många berörda.
Det finns fler grannar, vänner och anhöriga dock. Gärningsmannens.
Det gör det alltid.
Med allt vad det innebär!
Så även om luften går ur, grubblar man.
Hur mår de?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Populära inlägg
-
... makaroner, är det inte mumsigt i sin enkelhet? Det sitter jag och glufsar i mig i skrivande stund. Igår var suss och jag till Lessebo... -
...kan få helt olika färgställningar och det är det som fascinerar mig:) -
Att vakna efter sista natten och på friveckans första dag brukar inte vara med någon större dramatik. Naturligtvis är man skitslut och har ...
-
Hos oss bor det två engelska donnor som av en anledningen inte kan kan ta hand om sina ungar rätt. De ligger för tungt o ihjäl dom helt enke... -
.jpg)
Direkt jag klev ur bilen bredvid trekanten med gula blommorna hörde jag det dova surret och jag rös från topp till tå. Nästan omgående får j... -
Mmmm, dagen började med lite trötta barn. Satt i sen igår tror jag. Sen har det varit full rulle. Sol, vattenspridare, liljekonvaljer, fika ...
-
...var Emil och jag ute och gick i skogen med varsin kamera. När vi kom ut på ett några år gammalt hygge med mycket björksly stannade vi u...
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar